31 oktober 2005

Dagens taggigaste risbuske

Dagens taggigaste risbuske ger jag till Göteborgs Trafikinformation där jag ikväll har genomlidit ett samtal som chockade mig.

Cassandra skulle ha åkt med Grön Express från Råda Säteri mot Göteborg kl 19:17. Hon var där i god tid men bussen kom inte. Eftersom jag satt i ett möte fick ingen tag på mig via mobil förrän mötet var slut ca 20:00. Under tiden däremellen satt hon ute i mörkret utan att veta när bussen skulle komma.

Jag ringde 15 00 17 (jag var osäker på om numret var rätt) och en röst svarar 15 00 17 och då jag frågar vart jag kommit svarar rösten ”Vart har du ringt då?”. När jag sa att jag trodde jag hade ringt till Göteborgs Trafikinformation fick jag det bekräftat men jag anser att man på en serviceinrättning ska svara med annan typ av identifikation än telefonnumret, exempelvis ”Göteborgs Trafikinformation”.

Jag framför att jag är orolig för Cassandra som sitter ute i mörkret i Råda och som väntar på bussen och fick till svar att ”det är väl inte den sista bussen som går ikväll”. Jag tycker det är ett sällsynt dåligt svar till en orolig förälder.

Under det fortsatta samtalet får jag en rejäl utskällning och blir informerad om följande saker:

-Att mobitexnätet är nere så det går inte att kontakta bussen, så hon kan inget göra.

-Att Cassandra kan vänta på nästa buss.

-Att det inte är hennes jobb att ta reda på tidtabellen. (Jag bad henne eftersom jag stod på ett möte utan tillgång till tidtabeller och Internet)

-Att det inte är hennes jobb att informera mig om innehållet i Västtrafiks resgaranti utan ”sånt får man ta reda på själv”.

-Att även om hon hade informerat mig om resegarantin hade det varit meningslöst eftersom någon i den åldern knappast har så mycket pengar på sig som behövs för att använda resegarantin.

-Att resan ändå hade kostat mer än dom 300:- som är maxbelopp i garantin. (Jag uppfattade det som hon sa som att resegarantin inte alls gällde i så fall, men visst gäller den ändå upp till 300:-? Dessutom måste det vara jag som avgör om jag vill utnyttja garantin, inte deras personal).

-Att jag minsann inte ska tro att jag är ensam om att undra var bussen är någonstans utan det finns hundratals människor med samma problem i Göteborg varje dag.

-Att det är mitt fel att samtalet gick fel eftersom jag gick in i det med fel attityd (jag var en orolig förälder med ett barn som suttit ensam vid en landsväg i en timme).

-Att det inte är hennes jobb att lyssna på mig.

-Att jag kan ringa precis vart jag vill, när jag frågade vart jag ska vända mig och klaga.

-När jag vidhåller att jag vill klaga på henne tycker hon att jag ska vända mig till Västtrafik.

-När jag fortfarande vidhåller att jag vill klaga på henne får jag veta att det är meningslöst eftersom hennes chef är sjukskriven. Till slut får jag dock veta namnet på en person som jag kan vända mig till samt vad hon själv heter, och att hon i och för sig är anställd av Trafikkontoret men att jag ska vända mig till Västtrafik (det sista ordet upprepade hon fyra gånger).

Dessutom slängde hon på luren i örat på mig under samtalet så jag blev tvungen att ringa upp igen.

Jag tyckte absolut inte själv att jag var otrevlig under samtalet men jag var orolig för Cassandra. I mina ögon är det oerhört rimligt att personal på en servicefunktion ska kunna hantera oroliga människor i telefon utan att den som ringer ska behöva riskera att få en utskällning.

Till slut löste sig det hela genom att Cassandras pappa körde ut och hämtade henne. Hon var hemma strax efter 21 ungefär.

Att förneka sin tro

Lars Ohly uppger att han inte längre kallar sig för kommunist, för det är lättare att nå ut med politiken då.

Är det så, Lars Ohly, att du av taktiska skäl väljer att förneka din tro och övertygelse eller är det som ordspråket säger att man är röd som ung och blå som gammal? Ifall det är det senare så är det väl bara en tidsfråga innan han börjar kalla sig för moderat istället. Fast det är väl inget hinder i dagens vänsterparti.

29 oktober 2005

Idoltoppen 28 oktober

1. Sebastian - Bäst som vanligt och den här gången med en bra låt för en gångs skull. Det blev faktiskt lite rock av discon.
2. Sibel - Gjorde en vansinnigt bra version av Upside Down även om den tog sig riktigt bra först under andra halvan. Men låt henne inte göra koeografin själv nästa gång.
3. Agnes - Inte alls lika fenomenalt bra som förra gången men hon har vuxit mycket i mina ögon. Hennes röst har dock en tendens att drunkna i musiken i en del låtar.
4. Elina - Glappet mellan de tre översta till Elina känns mycket långt, lite som att där går gränsen mellan proffsen och amatörerna, och Elina nådde inte alls fram.
5. Måns - Måns var bättre än vanligt men inte känns han som någon artist.
6. Jonah - Den normalt så tråkige Jonah rörde på sig och sjöng dessutom falskt. Jag väntade mig mer.
---------------------------------------------------------------------------
7. Jens - Med det här framträdandet hade han inte ens fått uppträda på en halvtaskig karaokebar i Märsta. Riktigt, riktigt uselt. Dessutom undrar jag varför han vill ha en bad boy-image när hela hans uppenbarelse skriker Lasse Berghagen?

27 oktober 2005

Simply the best

Jag kom att tänka på en gång när William var lite mindre. Vi satt i köket och spelade kort när William kom dit och tittade på. Han satt och tittade och funderade och efter en stund frågade han "Vem är det som vinner?".

"Jag, såklart!", sa jag eftersom jag kände mig ganska kaxig.

Efter en lång stunds ytterligare tystnad säger William till slut "Spelar du ensam, pappa?".

26 oktober 2005

Halvåttasovare

I morse försov vi oss och vaknade inte förrän 7.30. Det kändes helt förfärligt. Tack vare Susies imponerande effektivitet hann jag ändå lämna killarna på deras skola till klockan 8.

Jag undrar om jag inte tycker att det borde vara förbjudet att försova sig.

Internationella nalledagen

I morgon 27 oktober är det den internationella nalledagen. Pojkarna har ombetts att ta med sig sina nallebjörnar till skolan och dom ska ha en liten nallefest. Det verkar jättegulligt.

Jag undrar om inte hela världen skulle kunna bli en bättre värld om alla i morgon tar med sig sin nallebjörn till sina arbetsplatser, sina möten och sammankomster med andra människor. Tänk bara vilken fantastisk syn om man överallt i morgon kunde se människor på gator och vägar med en nallebjörn under armen medan man gick, väntade och pratade. Det skulle vara en sann upplevelse att få se äldre män i kostym, coola ungdomar i glittrande färger och karriärkvinnor i alla åldrar visa upp och jämföra sina nallebjörnar.

Jag undrar om inte jag ska föregå med gott exempel och ta med mig min nallebjörn. Om jag nu bara hade haft en.

25 oktober 2005

Fågelinfluensa, skrämselhicka och andra svåra åkommor

Media håller på att blåsa upp fågelinfluensan till någon slags domedagsprofetia. Man målar upp det ena skräckscenariot efter det andra och låter företrädesvis dom mest uppskrämda/uppskrämmande förståsigpåarna komma till tals i frågan. Detta trots att det finns många experter som inte alls tror att fågelinfluensan är något globalt hot och att om det ännu inte har muterat så gör det knappast det nu heller. Visst är det möjligt att en framtida världsomfattande epidemi, pandemi, kan komma att skörda många offer men vi har ingen aning om när och ännu mindre vilket virus det kommer att handla om.

I varje influensavåg varje år dör det upp till 20 000 människor i Sverige. Främst rör det sig om äldre och sjuka som redan är försvagade, och olika influensor slår olika hårt mot dessa grupper. Om, jag säger om, fågelinfluensan muterar och hotar människor kommer i värsta mardrömsscenariot kanske högst 100 000 människor att dö i Sverige. Det är marginellt fler än Hong Kong-influensan på 60-talet och det kommer även i det fallet att vara främst äldre och sjuka som drabbas hårdast. Däremot riskerar hela samhället att vara mer eller mindre (troligen mer) utslaget under några veckor. Även om det är illa nog är det långt ifrån den domedagsbild som tidningar och TV målar upp.

Det är dessutom ganska troligt att det snabbt kommer att finnas vaccin att tillgå på marknaden om viruset muterar. Att det till medias stora fasa ännu inte finns något verksamt vaccin beror givetvis på att ett fungerande vaccin mot den nuvarande fågelunfluensan inte kommer att fungera mot ett muterat pandemivirus.

1918-20 härjade spanska sjukan i världen. 20 miljoner människor dog (vissa forskare hävdar 50-100 miljoner), främst i Europa. Sverige klarade sig relativt sett lindrigare. Det är dock inte klarlagt om den höga dödligheten berodde på egenskaper hos viruset eller på den utbredda undernäringen efter första världskriget, eller en kombination av dessa, men eftersom de delar av världen som inte berördes av kriget klarade sig lindrigare verkar det rimligt att tro att undernäringen var starkt bidragande till den höga dödligheten i Europa.

Jag tycker att media ska lugna ner sin rapportering och ta det lite lugnare och sluta skrämma upp folk helt i onödan. Man får gärna rapportera men göra det mer sakligt och objektivt. Om man vill ta upp stora hot i sina tidningar borde man skriva om AIDS som skördar 3-4 miljoner liv om året, eller malaria som varje år drabbar 130 miljoner människor. Det är lite mer än de drygt 120 personer som hittills fått fågelinfluensan.

23 oktober 2005

Näste besökare blir jubilaren

Nu är det bara en besökare kvar till 1000 besökare på min blogg. Det skulle vara kul om besökare nr 1000 vill skriva en liten kommentar.

Årets bästa värvning

Det spelar ingen roll vad tidningarna skriver och hur mycket dom haussar upp Djurgården och deras värvningsbudget. 2006 års bästa värvning blev klar redan i somras (men sker nu) när Tomas Olsson skrev på för blåvitt.

För mig är det helt ofattbart att han inte platsade i Malmö, inte minst som även lagkamraten Jon-Inge Höiland tyckte att Malmö alltid var mycket bättre med Olsson i startelvan. Hade nye Malmötränaren Sören Åkeby fått välja hade Malmö nog gjort mycket för att behålla honom.

Ozcar Wendt skrev på för tre år till häromdagen, Håkan Mild för ett år, Magnus Kihlberg kommer från Norge, utropstecknet Martin Ulander är frisk och klasspelaren Tomas Olsson är på väg. Saknas nog bara ytterligare en anfallare så ser det riktigt bra ut för nästa år.

Första morgonen

Jag minns en morgon, som om det var i går, när Susie och jag vaknade liggande direkt på golvet på varsin madrass i det som nu är Cassandras rum. Det var innan pojkarna var födda och det var en kall och klar höstdag.

Vi hade överhuvudtaget ingen mat alls i kylskåpet och vi visste egentligen inte ens riktigt bra var vi kunde köpa något till frukost. Jag klädde på mig och vandrade nerför Linnégatan och tittade efter en morgonöppen affär där jag kunde köpa lite frukost. Jag kom fram till ICA Kanonen som låg där Seven Eleven ligger nu och gick in, köpte färskt bröd, pålägg och juice som vi sedan dukade upp på vårt tomma frukostbord. Susie, Cassandra och jag åt och njöt.

Det var första morgonen i lägenheten på Olivedalsgatan, och om två veckor är det redan 10 år sedan den morgonen.

22 oktober 2005

Bara tretton kvar

Bara tretton besökare till på min blogg så har jag nått 1000 besökare. Inte alls illa.

Idoltoppen 21 oktober

Här kommer min åsikt om veckans idolframträdanden:

1. Sebastian - Etta igen på min lista och åter med en låt jag inte gillar. Det är klass.
2. Agnes - Förvånar mig själv faktiskt. Strålar på scen och sjunger med en släpighet som fastnar.
3. Sibel - Sibel har hela tiden kunnat sjunga och hennes framträdande börjar närma sig samma nivå.
4. Jens - För ett par veckor sedan var det obegripligt att han var med. Har utvecklats mycket, och vill så gärna låta som Robbie, men det blir bara Lasse (Berghagen).
5. Elina - Färgstark och lite kul på scen men knappast någon blivande stjärna.
6. Jonah - Tråkig på scen, tråkiga låtval och en röst som jag inte gillar. Jag inser ändå att han har en viss potential.
7. Ola - Oj vad han sjöng illa i inledningen. Bättre senare men insatsen var väldigt svajig.
------------------------------------------------------------------------------------------
8. Måns - Vad har han där att göra överhuvudtaget?

20 oktober 2005

Kaffemissbruk

Jag är allvarligt oroad över Susies lavinartade ökning av sin kaffekonsumtion. Hon har hittills smuttat i sig ungefär en 20-del av den kopp kaffe jag hällt upp åt henne varje dag men under den senaste tiden har det inte stannat där.

Numera dricker Susie upp hela sin kopp varje dag och ibland tar hon faktiskt en till, vilket alltså innebär att hon dricker tjugo gånger mer kaffe än förut. Hade samma sak gällt för mig hade jag numera druckit 200 koppar kaffe om dagen.

200 koppar kaffe om dagen är en betydande mängd och kan nog inte liknas vid något annat än ett massivt kaffemissbruk, så för Susies skull är det bäst att jag letar upp någon behandlingsmetod för koffeinister åt henne snarast. Vet någon om anonyma koffeinister har någon förgrening i Göteborg?

Chipsfantaster

I morgon är det dags för konferens igen för tredje fredagen i rad. Syftet med konferensen är framförallt att svetsa ihop våra nya arbetsgrupper efter en omorganisation nyligen. Dagen innehåller bland annat en liten lagtävling där samtliga lag får ett pris som under kvällen ytterligare ska stimulera till gemenskap och fortsatt utbyte.

Priserna har vi har vi hittills inhandlat i en ICA-butik i Halmstad, där vi även kommer att handla imorgon. Senast var vi fyra personer som gemensamt åkte till ICA-butiken för att köpa priserna. Vi stoppade ner alla priser i våra korgar, gick till kassan och fyllde rullbandet i kassan till både bredd och höjd med totalt ett 15-tal förpackningar med chips, ostbågar, godis och choklad!

Vi insåg när vi gick ut att vi måste ha sett ut som fyra chipsälskare som tillsammans var och handlade vårt fredagsgodis och jag och min kollega började diskutera om vi verkligen skulle våga oss dit nästa vecka igen med tanke på att det för dom som jobbar i butiken måste se ut som att vi sätter i oss dessa anmärkningsvärda mängder godis varje fredag.

19 oktober 2005

Dagens middag

Idag åt vi färsk pasta med ostsås, bacon och haloumi. Jättegott.

18 oktober 2005

18 oktober

Idag för 192 år sedan stod slaget vid Leipzig där dom allierades styrkor (Ryssland, Österrike, Preussen och Sverige) besegrade den franska armén under Napoleon. Slaget har även kallats den stora människoslakten för även om "bara" 310 svenskar dog innebar slaget inte mindre än totalt 90 000 döda varav 52 000 var franska soldater.

Under slaget kom Napoleons portfölj att hamna i svenska händer och kan än idag ses i Livrustkammaren i Stockholm.

Jag slår pannan i golvet...

...pga den djupa bugning jag gör för Madonnas nya singel "Hung up", som bygger på instrumentalslingan från ABBAs Gimme Gimme Gimme. Den är ett briljant stycke discomusik som greppar tag om hjärnan från första sekunden, lockar till djärva danssteg och vägrar att släppa taget om hjärnan bara för att den är slut. Fantastiskt bra!

Som bäst tvåa

Trots att en omgång återstår är det klart att blåvitt slutar tvåa efter Djurgården i årets allsvenska men före Malmö som tippades som guldlag. Även om hoppet om att guldet skulle komma hem till Göteborg länge levde är jag mycket stolt över vad IFK presterade i år och ser redan fram emot nästa säsong, med inte minst nyvörvärvet från Malmö FF, Tomas Olsson i laget.

Gärningsman

Under skråväsendets tid hade begreppet gärningsman en helt annan betydelse. En hantverkare kunde få tillstånd av sockenstämman att utöva sitt yrke på landsbygden och fick då betala en avgift som kallades för gärning. Därav kallades hantverkaren för gärningsman.

16 oktober 2005

Skrönan om höghuset och barometern

När jag gick på högstadiet hade vi under en hel termin en vikarie i kemi. Jag minns inte vad han hette och inte heller särskilt mycket av hans lektioner men vid ett tillfälle berättade han något som han sa var sant, men som lät som en skröna. Nu spelar det ingen roll för berättelsen etsade sig fast i mitt minne och har genom åren påverkat mig mycket och mitt sätt att tänka, inte minst att det finns många vinklar att se på ett problem och oändligt många sätt att lösa problem på. Det svåra är bara att komma på vilka dessa är. Bland annat sa han en gång att som lärare får man inte skriva på ett prov att man ska skriva så mycket man kan om en viss sak, för i så fall ska man ju ha alla rätt om man inte kan något alls och skriver det.

Hur som helst, till skrönan: Det var en lärare som skulle ha prov i fysik. Han skrev på en fråga: Beskriv hur du kan mäta höjden på ett hus med en barometer. Lärarens tanke var att man skulle mäta lufttrycket på gatan och lufttrycket på hustaket och genom tryckskillnaden kunna räkna ut hushöjden (Är detta möjligt överhuvudtaget förresten?).

En elev svarade: Jag går in i trapphuset och sätter barometern mot väggen och börjar gå uppför trappan medan jag flyttar barometern, och räknar. En barometerenhet, två barometerenheter osv. Till slut vet jag hur många barometerenheter högt huset är.

Läraren läset svaret och kände att det inte var riktigt rätt enligt hans sätt att se det men det var i och för sig inte fel heller, så han kallade till sig eleven och frågade om eleven kunde något annat sätt att mäta höjden på huset med hjälp av barometern.

Jodå, svarade eleven. Visst kan jag det. Jag ställer mig på taket till huset och släpper barometern och tar tid hur lång tid det tar innan den når marken och med hjälp av det räknar jag ut hushöjden.

Läraren började känna sig lite förtvivlad men var tvungen att erkänna att det inte var helt fel den här gången heller och säger till eleven att om eleven kan komma på ett sätt till så blir det rätt på frågan.

Eleven funderade en stund och svarar till slut: Jag tar min barometer och går till fastighetsägaren och erbjuder mig att skänka den jättefina barometern till honom om han bara berättar hur högt huset är.

Slut på skrönan, men inte desto mindre kunde eleven ge inte mindre än tre olika svar på frågan, men inte alls på det sätt som läraren hade tänkt sig. Av det har jag lärt mig att det alltid finns alternativa lösningar på alla problem. Jag önskar bara att jag alltid hade med mig den förmågan att se problem på det sättet även utanför jobbet.

Minst tvåa

Blåvitt säkrade idag andraplatsen i Allsvenskan 2005, trots att man inte spelade. Malmö förlorade nämligen mot Gefle med 2-1 och kan därmed inte komma ikapp IFK. Nu gäller det bara att ta chansen och vinna dom två återstående matcherna för att kunna tävla om guldet också. Dessvärre ser det svårt ut att gå förbi Djurgården men större mirakel har skett.

Gustaf Fröding

Fröding föddes 1860 i Alster i Värmland och dog 1911, bara 50 år gammal. Fröding genomled flera nervösa sammanbrott tidigt. Efter 1894, trots att han var så gott som galen, skrev han de bästa dikterna. Hans mästerliga språkbruk, lyriken och ironin, som han visat även före sin sjukdom blev mörkare och dystrare med åren. En liten dikt av Fröding:

EN KÄRLEKSVISA
Jag köpte min kärlek för pengar,
för mig var ej annan att få,
sjung vackert, I skorrande strängar,
sjung vackert om kärlek ändå.

Den drömmen, som aldrig besannats,
som dröm var den vacker att få,
för den, som ur Eden förbannats,
är Eden ett Eden ändå.

Susie sötnos


När du läser detta vill jag bara att du ska veta att jag älskar dig fullständigt förbehållslöst från djupet av mitt hjärta.

Stars on Mars

1993 släppte svenska popgruppen Stars on Mars sin fenomenala debutskiva "Poster". Skivan var välfylld med tolv riktigt bra låtar med slamriga gitarrer och två charmiga kvinnliga vokalister. Debutsingeln hette "Motorcycle baby" och den följdes upp av "Shooting star" och även senare av deras största hit "Sleeping with someone else".

Året efter släpptes uppföljaren "Songbook" som inte riktigt höll samma klass som första skivan (med en del undantag som "TV baby") och inte heller blev den kommersiella framgång som många trodde den skulle bli. Efter en del bråk inom bandet om den musikaliska inriktningen för framtiden gick man skilda vägar. Den ena sångerskan Sophie Eklöf, som även skrev de flesta låtarna, lär numera jobba som sångpedagog på Högskolan för musikpedagogik. I övrigt har jag ingen aning om vad som hände med dom andra medlemmarna i Stars on Mars, men för mig är dom alltid värda att minnas och att lyssna på då och då.

Dags att lägga av Alanis

När Alanis Morissette för tio år sedan (1995) släppte "Jagged little pill" var det som att släppa en bomb i mitt musikaliska inre. I mina ögon är det fortfarande en fenomenal skiva. Hon var ung, hon var arg och det fanns en värld där ute full med mindre begåvade männsikor som inte alls förstod henne. Skivan var full av ångest, hämndlystnad (You oughta know måste vara en av de bästa svartsjukelåtarna någonsin) och en ilska mot allt etablissemang som genomsyrade skivan och skapade nerv i musiken. Sedan gjorde Alanis aldrig mer någon bra skiva.

Det har nu gått tio år sedan dess. Jag väntar fortfarande på något som skulle kunna vara tillstymmelsen till en fullgod uppföljare. Dom skivor som hon har släppt efter det har varit intetsägande, utslätade samt saknat budskap och mening. Dessutom känns det inte som att låtarna egentligen varit helt färdiga utan skulle behövt mer genomarbetning för att bli tillräckligt bra. En viktig orsak är säkert att Alanis Morissette inte längre kan vara arg på etablissemanget, eftersom hon idag är en del av det. Hon har fått rikedom och berömmelse och hon deltar i Hollywoods nöjesliv med fester och invigningar. Hur gör man då för att vara ung, arg och utanför?

I dagarna släpps hennes nya singel och jag tycker den andas desperation. Bara att det är en cover är en riktig varningssignal och när jag lyssnar på hennes version av Seals "Crazy" hör jag bara en hygglig låt i en intetsägande och utslätad version som det förmodligen hade varit bättre om världen hade sluppit höra. Så gör oss tjänsten att lägga av nu Alanis så vi får minnas dig för ditt stora mästerverk "Jagged little pill" och inte som en föredetting som desperat försökte klamra dig kvar i berömmelsen med det ena misslyckandet efter det andra.

Roande läsning


Susie läser just nu en bok som heter "Hjälp, jag heter Zbignew" och som är skriven av en kille som vuxit upp i Sverige med polska föräldrar med alla kulturkrockar, språkliga missförstånd och andra konstigheter som det innebär. Hon skrattar många gånger för varje sida så jag tror jag ska läsa den när hon är klar.

Jag då, som är en kärv och ordkarg nordlänning, är till min oförställda stolthet ingift i en polsk släkt. För mig har det från första ögonblicket varit en väldigt exotisk upplevelse. Det har inneburit en hel del spännande maträtter, det har inneburit långa diskussioner omväxlande på svenska och polska (samma diskussion alltså) och det har inneburit en familjär gemenskap som är svår att beskriva för en utomstående.

Tyvärr är min språkliga talang av det mer blygsamma slaget och mina kunskaper i det polska språket är inte särskilt imponerande.

Idoltoppen 14 oktober

Det blir ingen idoltopp från mig 14 oktober eftersom jag inte såg programmet men jag kan konstatera att som vanligt hade ni som röstade fel.

Var är regnet?

Jag tycker att det varit en underlig höst i år. Den har varit ganska varm och märkligt befriad från regn. Visst har det dragit förbi ett och annat regnväder men jag minns vissa år då det känns som att regnet och diset fullständigt belägrat den befästa staden Göteborg.

Tråkmåns tycker säkert en och annan läsare nu, men hösten är min favoritårstid, och då menar jag inte en höst som är som en nattkylig svensk sommar utan en höst med hällande regn, ylande stormar och disig dimma i mängder. Dessutom skiner den låga höstsolen in genom fönstret just nu och gör det svårt att se på skärmen vad jag skriver.

13 oktober 2005

Onödigt vetande

3 saker som jag gillar:
- Att diskutera teorier om allt
- Spela Hattrick
- Umgås med familj och vänner

3 saker som jag tycker illa om och som skrämmer mig:
- Människors lidande
- Likgiltighet
- Döden

3 viktiga saker i mitt rum:
- Mitt hjärtas utvalda
- Böcker
- TV

3 slumpvis valda fakta om mig:
- Jag har jobbat som bussförare
- Jag har en blåvitrandig själ
- Jag färgar håret (för gråhårig annars)

3 saker jag vill göra innan jag dör:
- Skriva en bok
- Se mina barn bli bra människor
- Se Island

3 saker som jag kan göra:
- Räkna
- Skriva underhållande
- Applådera med en hand

3 saker som jag inte kan göra:
- Sjunga
- Vara likgiltig
- Rita och måla

3 saker som jag säger mest:
- Eeeh
- En sak som jag funderade på är...
- Det beror på

3 kändisförälskelser:
- Skulle jag?

3 tidningar jag gillar:
- 91:an
- Aftonbladet
- Illustrerad Vetenskap

3 glassar som finns/har funnits:
- 88:an
- Piggelin
- Sandwich

3 saker som är nostalgi:
- Pudelfriss
- Axelvaddar
- 70-talsdisco

11 oktober 2005

Skolproblem

Till våren skulle jag ha läst Företag och marknad III på Växjö universitet. Tyvärr har det visat sig att sparkrav lett till att den endast går att påbörja på hösten numera så jag måste vänta ett halvår med att slutföra min utbildning. Nu vet jag inte vad jag ska läsa till våren.

Lite försenad: Idoltoppen 7 oktober

1. Sebastian - Att hamna överst på min lista med en låt jag inte gillar säger allt.
2. Sibel - Alltid bra, men det som gör henne unik kom inte riktigt fram i Papa don't preach.
3. Elina - Oj, en bländande Eurythmicscover som hon inte behövde skämmas för.
4. Maria - Riktigt medryckande version av discoklassikern Tell it to my heart. Hur kunde hon åka ut?
5. Jonah - Aldrig dålig, men varför så tråkig? Klarar ändå en svår låt bra.
6. Mariéme - Klarar inte låten särskilt bra, överraskande nog.
7. Ola - Mindre falsett och lite udda med sin tolkning av True colors.
8. Agnes - Fick beröm för sin röst, men den hördes ju nästan inte.
9. Jens - Mesigt att välja en låt som blivit hit som cover nyligen. Tråkigt.
----------------------------------------------------------------------------------------
10. Måns - Katastrofdålig version av The look. Saknar både udd och spänning.

Kors i taket

På vägen hem från skolan idag sa Samuel till mig: "Pappa, jag gillar när du sjunger!". Jag blev så rörd att jag nästan fick en tår i ögonvrån. (läs gärna bloggen Sånger som börjar på Gnarl)

10 oktober 2005

Dödsstraff är mord i lagens namn

I dag 10 oktober är det den internationella dagen för avskaffandet av dödsstraff.

Eftersom jag är en övertygad dödsstraffmotståndare händer det att jag får frågan om jag skulle tycka samma sak om någon dödade en nära anhörig. Om inte till och med jag i så fall skulle vilja se förövaren död. På ett sätt är frågan hypotetisk eftersom vi inte har dödsstraff i Sverige men egentligen har jag bara ett svar på den frågan och det är att det skulle jag förmodligen från botten av mitt hjärta vilja. Kanske till och med så att jag skulle vilja med mina bara händer driva livet ur hans/hennes usla kropp, och det gör det ännu viktigare att inte tillåta dödsstraff.

Jag har i huvudsak två väsentliga skäl till att dödsstraff inte ska tillåtas:
1. Bevisningen. Att någon döms oskyldig för ett brott är förskräckligt. Tyvärr förekommer det ibland, både i Sverige och i andra länder. I vissa fall kan det till och med bero på att bevis fabricerats av polis eller kanske myndigheter för att tysta trycket från allmänheten eller för att röja besvärliga regimkritiker ur vägen. Om en oskyldigt dömd sitter i fängelse kan han släppas ut och kompenseras genom en summa pengar för den tid man suttit fängslad, även om pengar i sammanhanget är en ringa ersättning. Är man död blir det lite värre, om man inte ska se en vacker gravsten som en kompensation för lidandet. Det finns till och med ett uppmärksammat fall i England från det tidiga 50-talet där Timothy Evans hängdes för mord som senare mycket pekade på att huvudvittnet mot Evans, Reginald Christie, var den skyldige till. Än idag vet man inte säkert vem som verkligen var skyldig.

2. Vem ska begå mordet i lagens namn? Ett mord är att på ett planerat sätt döda någon och jag kan inte förstå hur staten kan anse sig ha rätten att bestämma vem som ska leva och vem som ska dö. I mina ägon är det lika mycket mord i oavsett om det sker i strid med lagen eller i lagens namn.

Däremot har jag ingen sympati med brottslingen, och på ett sätt kan jag mycket väl tycka att den som begått bestialiska och upprepade brott har förverkat sin rätt att leva. Men hur kan man bli tillräckligt säker och vem kan anses ha rätten att mörda i lagens namn?

Dagens roliga historia

Vad kallas en ko i en igloo?

En eskimuuuuuu!

5 oktober 2005

Don't worry, be happy!

Bäddmadrassformler

Idag köpte vi en ny bäddmadrass till vår säng. Vår förra köpte vi 1995 för 1600 kr. Med en jämn avskrivning på 10 år har den med andra ord belastat oss kostnadsmässigt enligt 1600/10=160, dvs 160 kr per år.

Den nya bäddmadrassen kostade 2395 kr. Den intressanta frågan är då om den var dyrare eller billigare än den förra. Vi tittar på konsumentprisindex som vi hittar hos SCB. KPI för augusti 2005 var 279,9 och årsmedeltalet för 1995 var 254,8. Vi beräknar därför priset utifrån vad den borde kostat om den följt den allmänna prisnivån. 279,9/254,8*1600=1758 kr, dvs betydligt lägre än de 2395 kr som vi betalade i verkligheten. Bäddmadrassen har med andra ord ökat i pris.

Den kan i och för sig bero på att den vi köpte nu var nio centimter tjock medan den förra var sju centimeter tjock. Dom extra centimetrarna kostade oss då (2395-1758)/2= 318:50, vilket kan jämföras med att dom första sju centimetrarna kostade 1758/7=251 kr. Dom sista centimetrarna blev alltså dyrare än dom första. Ingen mängdrabatt där inte, för visst kunde man ha tänkt sig att man fick nio centimeter till priset av åtta eller något sådant. I så fall skulle priset ha blivit 251*8=2008 kr eller 251*7+318,5=2075:50, beroende på vilket centimeterpris den åttonde centimetern hade haft.

Undrar hur dom gör med sina jämförpriser? Använder dom pris per styck, per centimeter, per kg eller per kubikmeter? Det är nog bäst att jag ringer och frågar. ;-)

4 oktober

Förr i tiden var 4 oktober dagen när alla direktörer och annat löst folk demonstrerade. Man demonstrerade framförallt mot löntagarfonder, ni vet dom som Kjell-Olof Feldt diktade om när han skrev: Löntagarfonder är ett jävla skit, men nu har vi baxat dom ända hit".

Numera firar vi helt andra godsaker den 4 oktober, närmare bestämt små degknyten med kanel och socker i, så vi kan väl för enkelhetens skulle säga att vi bytt ut den dryga pösmunkens dag mot den mumsiga kanelbullens dag.

4 oktober 2005

Hektiska dagar

Det har varit mycket på jobbet i några dagar nu och jag känner mig riktigt trött när jag kommer hem. Jag låg och läste en stund på soffan förut (Browns nya bok, I cirkelns mitt, jättebra) och slumrade faktiskt till. Det känns som att det börjar bli sängdags för i morgon är det en ny lika hektisk dag.

Födelsedagsepilog

Susies födelesdagspresenter i år kändes som riktiga fullträffar. Även om jag själv var nöjd i förväg med vad jag och barnen köpt är det lite pirrigt innan Susie har öppnat sina paket. Det var dock ingen tvekan om att jag inte hade något att oroa mig för. Nu är det bara 362 dagar kvar till nästa födelsedag och dags att börja planera vad jag ska köpa då.

Vill du veta vad hon fick i år är du välkommen att kika in på Susies blogg.

Cykelmarodörer

Två gånger inom loppet av en minut var jag millimetrar från att bli påcyklad på trottoaren strax utanför vår affär där vi bor. Det är dessvärre skrämmande vilken låg grad av kunskap om trafikregler som dom flesta cyklister verkar ha.

Taggigaste taggbusken går till Coop

I all min anspråkslösa dumhet trodde jag att Coop var ett kvalitetsmedvetet företag där man såg kommunikationen med kunderna som en tillgång. Tyvärr har jag tvingats att revidera den uppfattningen då jag den 20 augusti skickade ett mail med en fråga om vad dom hade för utfästelser (kvalitetslöften) gentemot kunderna. Ica, exempelvis, lovar sina kunder 25:- för varje vara med fel prismärkning som kunden kan påvisa.

Jag fick ett svar den 24 augusti där man bad mig förydliga min fråga då man inte förstod den och samma dag skickade jag ett förtydligande. Sedan dess har det varit knäpptyst trots att jag skickat ett påminnelsemail i veckan, där jag mycket artigt bett dom att återkomma med svar. Till min stora sorg har jag inte fått något svar och tvingas snabbt att konstatera att oavsett vilka utfästelser som du nu kan tänkas ha, så kan det inte vara att svara kunderna på deras frågor i alla fall.

Utflyktsproblem

På pojkarnas skola har dom sedan länge en dag i veckan när F-1 ger sig ut på utflykt, oftast till Slottsskogen och däromkring. Nu har det visat sig i år att dom har fått minskade resurser på dom lägsta årsklasserna och att det då inte längre finns tillräckligt mycket personal för att kunna klara av utflykter.

Tråkigt, visst, men tyvärr är det inte ens rättvist. På den andra avdelningen där det finns parallella klasser går F-1 på utflykt även i år. Där har i och för sig resurserna också minskat men dels har man av okänd anledning 0,25 tjänster mer och dessutom råkar deras totala antal tjänster vara fördelade på fler personer vilket gör att man tack vare denna lyckliga tillfällighet klarar av att lösa det internt.

Som föräldrar förde vi fram detta på ett klassmöte i förra veckan där vi även föreslog att man borde samordna bägge avdelningarna för att se till att alla kan få gå på utflykt, för det känns inte särskilt rättvist när en del kan och andra inte kan, utan att det egentligen finns någon orsak till det.

2 oktober 2005

Födelsedagar

Vi firar idag Susies födelsedag och då kan man fullständigt osökt börja fundera på när man började fira födelsedagar.

Historikerna vet idag att man firade födelsedagar i den gamla Antiken. Firandet var allmänt utbrett både i de grekiska staterna men även i den romerska riket. Man firade årsdagen både av människors födelse men även årsdagen av uppförandet av byggnader och olika händelser. Exempelvis utgick Roms tideräkning från dagen för staden Roms grundande.

Med den kristna kyrkans intåg försvann födelsedagsfirandet ut. I kristendomen ansåg man att det inte var särskilt lämpligt att man skulle fira årsdagen av sin födelse eftersom det egentligen var en sorglig dag. Det var ju just den dagen som man föddes till det av arvssynd belastade jordelivet och dessutom ansåg kyrkan att födelsedagsfirandet var en hednisk högtid och därför skulle förbjudas. Istället förde kyrkan fram dopdagen och namnsdagen som lämpliga dagar för firande. Dom enda födesledagar som firades i den kristna kyrkan var Jesus, Johannes Döparens och den heliga jungfru Marias. Men inte ens deras födelsedagar kan rimligtvis firas vid rätt tidpunkt.

För det första är det vanligt att man säger att Jesus föddes år 0. I historisk mening har aldrig år 0 funnits, eftersom tideräkningen i verkligheten visar att efter år 1 f Kr kom år 1 e Kr. Enligt Bibeln var dessutom Herodes kung i Palestina när eller strax innan Jesus föddes. Eftersom man vet att Herodes dog år 4 f Kr måste alltså Jesus har fötts senast år 3 f Kr. Astronomin kan ange två händelser som skulle kunna vara stjärnan över Betlehem och den ena inträffade i oktober år 7 f Kr och den andra i oktober år 4 f Kr. Johannes Döparen och Jesus ska ha fötts med precis ett halvårs mellanrum och Johannes Döparens födelsedag bör därför ha varit i april, så med andra ord borde vi fira julafton i oktober och midsommarafton i april.

Nu är det givetvis inte så att det är en slump eller någon felaktig beräkning som ledde till högtidernas placering. Kyrkan ville ersätta hedniska högtider med egna (precis som att ersätta födelsedagar med dopdagar) och placerade därför Jesus och Johannes födelsedagar vid samma tidpunkt som gamla hedniska högtidsdagar där man firade den allsmäktiga solen, dels årets kortaste dag och dels den längsta.

Tillbaka till födelsedagarnas historia. Under medeltiden finns inga spår i det kristna Norden efter något födelsedagsfirande. Det verkar som att man under den perioden valde att fira dopdagar och namnsdagar. Däremot finns det i Tyskland källor som visar på födelsedagsfirande åtminstone under senare delen av medeltiden och det är därför troligt att bruket att fira födelsedagar kom till Sverige genom invandrare och handelsmän från nuvarande Tyskland, Belgien och Holland under 1500- och 1600-talen. Det är även vid den tiden som vi med säkerhet vet att födelsedagar åter firades i Sverige.

I många katolska länder är namnsdagar och dopdagar fortfarande viktiga dagar, men i Sverige idag har dessa tappat i betydelse och födelesdagen är den klart viktigaste högtiden där enskilda personer firas, och just idag 2 oktober firar vi Susie och hon är i gott sällskap med Mahatma Gandhi, Graham Greene, Sting och många andra, samt att just den 2 oktober 1870 blev Rom huvudstad i det enade Italien.

En mycket speciell dag

Idag fyller min älskade Susie år och jag får ha det oerhörda privilegiet att fira denna dag ihop med henne.

Alla som läser detta ombeds att kraftfullt och ljudligt stämma in i vårt hurrande, hon leve, hipp hipp:





Hurra
Hurra
Hurra
Hurra

1 oktober 2005

Idoltoppen 30 september

Min personliga Idol-ranking efter kvällens framträdanden är:

1. Sibel - Väver magi med sin fenomenala och personliga John Lennon-tolkning.
2. Sebastian - Visst, it's just rock'n'roll men med underhållning och pondus.
3. Agnes - Vacker och tryggt.
4. Maria - Truligt och charmigt.
5. Jonah - Har sett honom bättre. Sjunger bra men är tråkig på scen.
6. Mariéme - Läspandet både charmar och stör. Soulig röst.
7. Måns - Verkade mest vilja se så cool ut som möjligt. Fick aldrig låten att lyfta.
8. Elina - En acceptabel och snabbt glömd version av Torn.
9. Ola - Han falsettade sönder ett helt OK framträdande.
10. Jens - Ingen kommer att minnas honom om ett år.
--------------
11. Cindy - Riktigt, riktigt dåligt och dessutom trist låtval.