Cassandra skulle ha åkt med Grön Express från Råda Säteri mot Göteborg kl 19:17. Hon var där i god tid men bussen kom inte. Eftersom jag satt i ett möte fick ingen tag på mig via mobil förrän mötet var slut ca 20:00. Under tiden däremellen satt hon ute i mörkret utan att veta när bussen skulle komma.
Jag ringde 15 00 17 (jag var osäker på om numret var rätt) och en röst svarar 15 00 17 och då jag frågar vart jag kommit svarar rösten ”Vart har du ringt då?”. När jag sa att jag trodde jag hade ringt till Göteborgs Trafikinformation fick jag det bekräftat men jag anser att man på en serviceinrättning ska svara med annan typ av identifikation än telefonnumret, exempelvis ”Göteborgs Trafikinformation”.
Jag framför att jag är orolig för Cassandra som sitter ute i mörkret i Råda och som väntar på bussen och fick till svar att ”det är väl inte den sista bussen som går ikväll”. Jag tycker det är ett sällsynt dåligt svar till en orolig förälder.
Under det fortsatta samtalet får jag en rejäl utskällning och blir informerad om följande saker:
-Att mobitexnätet är nere så det går inte att kontakta bussen, så hon kan inget göra.
-Att Cassandra kan vänta på nästa buss.
-Att det inte är hennes jobb att ta reda på tidtabellen. (Jag bad henne eftersom jag stod på ett möte utan tillgång till tidtabeller och Internet)
-Att det inte är hennes jobb att informera mig om innehållet i Västtrafiks resgaranti utan ”sånt får man ta reda på själv”.
-Att även om hon hade informerat mig om resegarantin hade det varit meningslöst eftersom någon i den åldern knappast har så mycket pengar på sig som behövs för att använda resegarantin.
-Att resan ändå hade kostat mer än dom 300:- som är maxbelopp i garantin. (Jag uppfattade det som hon sa som att resegarantin inte alls gällde i så fall, men visst gäller den ändå upp till 300:-? Dessutom måste det vara jag som avgör om jag vill utnyttja garantin, inte deras personal).
-Att jag minsann inte ska tro att jag är ensam om att undra var bussen är någonstans utan det finns hundratals människor med samma problem i Göteborg varje dag.
-Att det är mitt fel att samtalet gick fel eftersom jag gick in i det med fel attityd (jag var en orolig förälder med ett barn som suttit ensam vid en landsväg i en timme).
-Att det inte är hennes jobb att lyssna på mig.
-Att jag kan ringa precis vart jag vill, när jag frågade vart jag ska vända mig och klaga.
-När jag vidhåller att jag vill klaga på henne tycker hon att jag ska vända mig till Västtrafik.
-När jag fortfarande vidhåller att jag vill klaga på henne får jag veta att det är meningslöst eftersom hennes chef är sjukskriven. Till slut får jag dock veta namnet på en person som jag kan vända mig till samt vad hon själv heter, och att hon i och för sig är anställd av Trafikkontoret men att jag ska vända mig till Västtrafik (det sista ordet upprepade hon fyra gånger).
Dessutom slängde hon på luren i örat på mig under samtalet så jag blev tvungen att ringa upp igen.
Jag tyckte absolut inte själv att jag var otrevlig under samtalet men jag var orolig för Cassandra. I mina ögon är det oerhört rimligt att personal på en servicefunktion ska kunna hantera oroliga människor i telefon utan att den som ringer ska behöva riskera att få en utskällning.
Till slut löste sig det hela genom att Cassandras pappa körde ut och hämtade henne. Hon var hemma strax efter 21 ungefär.