30 september 2005

Hektisk helg

På helgerna ska man visst vila sig har jag hört. Efter dom närmaste två hektiska dagarna som vi har framför oss kommer vi nog att behöva ytterligare en helg i rad för att orka jobba igen.

Lördag morgon ska pojkarna till simskolan. Direkt efter simskolan ska vi hem och festklä oss innan vi åker ut och handlar present till svärmor som precis fyllt år och som vi ska äta middag hos. På vägen stannar vi till i Ingared och tittar på ett hus som känns lite intressant. Jag antar att middagen varar fram till 19-tiden innan vi ger oss av hemåt.

På söndag fyller Susie år och hon har önskat sig att bli överraskad med frukost på sängen. Eftersom vi då måste upp och göra i ordning allt innan hon vaknar måste jag nog väcka barnen vid 4-tiden med tanke på att hon vaknat i god tid innan väckarklockan vid 6 det senaste. Vi har också planerat in ett besök på bokmässan under söndag förmiddag. Vi gillar verkligen bokmässan, jättekul. Efter bokmässan blir det hem för städning och matlagning innan middagsgästerna kommer för att gratulera Susie. Mitt i alltihop har vi tvätt och givetvis en jämn ström av täta gratulationssamtal till Susie under hela söndagen.

Det blir en fantastisk helg och bäst av allt blir att fira alla födelsedagsbarn.

28 september 2005

Studiemiljö

Vi måste nog göra något åt vår studiemiljö hemma. Cassandra sa alldeles nyss att idag hade hon bråttom när hon hämtade pojkarna för hon skulle till affären och plugga.

Stackarn, inte ska hon behöva sitta i affären och plugga.

*Klicka på bilden och titta noga på texten på väggen*

Petrisk visdom

Mina fördomar bygger på erfarenhet.

Sveriges sämsta dansare

Häromveckan såg jag en snutt av ett TV-program där dom skulle utse Sveriges sämsta dansare. Underligt nog har inte jag fått någon inbjudan men jag antar att dom känner sig slagna på förhand och att tittarna från början hade vetat vem som skulle vinna, om jag hade fått delta.

Nya möbler

Vi har köpt lite nya möbler hem. Jag har bland annat inhandlat en soffa Tylösand som är helt underbar att ligga i. Dessutom har vi köpt två fåtöljer Poäng varav vi bara fick plats med en i vardagsrummet.

På bilden ser vi soffa Tylösand men jag vill informera alla känsliga läsare om att den inte har tappat ena armstödet i en tragisk olycka utan där det ser ut att saknas något sitter det en schäslong där jag elegant kan sträcka ut mig efter en hård dags arbete med Susies fötter på märkbart nära avstånd från min näsa då hon ligger åt andra hållet när hon tittar på TV. Klädnypa till min näsa ingick inte i köpet.

Svåra val

Cassandra ska välja till gymnasiet och jag inser plötsligt vilka oerhörda valmöjligheter som erbjuds idag som inte fanns på min tid. När vi bläddrade i gymnasievalskatalogen hittade vi det ena mer spännande alternativet än det andra och givetvis hittade jag inriktningen som fick min värld i gungning och som gjorde att jag övervägde att redan i morgon dag söka till gymnasiet för att gå om mina tre år. Jag insåg att jag kunde ha gått Energiprogrammet.

När jag gick under det sena 80-talet valde jag samhällsvetenskaplig, fullständigt ovetande om vilka prövningar jag skulle utsättas för i form av en sadistisk mattelärare och en torr historialärare som till och med fick mitt älsklingsämne historia att kännas trist och tråkigt. Men om jag då hade kunnat välja något annat spännande som Energiprogrammet hade jag givetvis gjort det.

Om man går Energiprogrammet kan man nämligen enligt den flashiga och informativa texten bli fastighetsskötare. Visst är det fenomenalt att man så enkelt kan bli fastighetsskötare. Men om man nu ändå skulle känna en oemotståndlig lust att läsa Energiprogrammet men inte vill bli fastighetsskötare informerade samma text om att man som alternativ kunde bli matros eller motorman till sjöss. Inget att tveka om med andra ord.

Susie hade nästan samma aha-upplevelse. Hon hittade industriprogrammet och insåg att med rätt utbildning (industriprogrammet alltså) kunde hon ha fått tillbringa sina senaste 15 år som mobilskalstillverkare. Det låter och känns nästan lika klaschigt som den krockbåtsförare som Cassandra helst av allt ville bli som fyraåring.

Allvarligt talat kan jag inte låta bli att undra över hur det kan finnas någon som söker dessa program med så oattraherande informationstext. Dessutom måste jag erkänna att jag förundras över att ungdomar mellan 15 och 16 kan sitta där i den åldern och överväga att bli fastighetsskötare eller mobilskalstillverkare. Är det deras drömmar och ambitioner om framtida yrken är det verkligen sorgligt. Att man dessutom blir det man tänker sig i den ålderna finns det ingen tvekan om eftersom jag själv redan under grundskolans nionde år bestämde mig för att jag en dag skulle jobba som kvalitetssamordnare inom området särskild kollektivtrafik.

27 september 2005

Lång natts färd mot dag

Jag vet att jag hade en underlig dröm inatt för jag drömde att det gjorde så ont i min mun. Jag vet inte vad drömmen handlade om men det var en intensiv och elak smärta som bet sig fast på underläppens insida. Jag vet att jag reflekterade över det underliga i min dröm eftersom man inte kan ha ont när man drömmer, och när jag vaknade och kände hur det ömmade i underläppan insåg jag att jag nog legat och bitit mig själv och vävt in smärtan i min dröm. Underligt.

Fotboll är underbart

Lika grym som förusten mot Djurgården kändes för en vecka sedan lika underbar kändes vinsten med 2-1 mot Malmö igår. Nu var det ändå inte riktigt samma sak, men ändå. Precis som mot Djurgården förra veckan var Blåvitt det bättre laget men den här gången hade man marginalerna med sig. 1-0-målet gjorde Marcus Berg ur misstänkt offsideläge medan Malmö hade en boll i stolpens insida som studsade längs med mållinjen innan den gick utanför andra stolpen.

23 september 2005

Skogspromenader

Jag har upptäckt en sida av mig själv som jag inte visste att jag hade. Jag gillar nämligen skogspromenader. Att jag plötsligt har upptäckt den sidan av mig själv kan inte bero hög ålder, att jag är på väg att skriva en fyllig kontaktannons eller något annat som kan förknippas med skogspromenadfloskler, utan det verkar helt enkelt bero på att jag tycker om det.

För en vecka sedan var vi ute och plockade svamp och idag på en jobbkonferens ägnade vi förmiddagen åt att vara ute i skogen i den underbara höstsolen och titta på skogsstigar, sjöar och gamla torp, det vill säga äkta kulturhistoria.

Jag kommer definitivt att göra fler skogspromenader, men låt mig då bara slippa Skatås och andra sunkiga motionsspår, och låt mig få se fler röda stugor med vita knutar och spegelblanka skogssjöar.

20 september 2005

Kejsaren av Kina...

Idag har jag blivit lovad te inte mindre än tre gånger utan att ha fått något. Hoppas nu att det blir fjärde gången gillt.

Jodå, det visade sig bli fjärde gången gillt.

Familjedrama

Jag har fått en kniv i foten. I ett ögonblicks ouppmärksamhet från min sida såg Cassandra till att en kniv borrade sig in i en av mina tår. Resultatet blev ett sår som är så stort att det nästan syns.

Insiktsfull groda

Bosse Ringholm ber om ursäkt för att ha sagt att "polisen är så jävla slö".

Jag förstår inte varför.

För en gångs skull har Ringholm sagt något som både är riktigt och insiktsfullt. Egentligen borde han dessutom lagt till att polisen dessutom använder sin påfallande ineffektivitet som skäl till att få ytterligare resurser.

19 september 2005

Han som inte får nämnas vid namn...


...har fått ett ansikte till den kommande Harry Potter-filmen. Jag tycker faktiskt att han ser riktigt voldemortesisk ut.

Fotboll är grymt

Kvällens blåvita förlust mot Djurgården är bland det grymmaste och mest orättvisa jag upplevt inom fotbollen. IFK var klasser bättre än Djurgården, fick ett korrekt mål underkänt för offside i första halvleken, medan Djurgårdens mål till 2-1 var klar offside men med en assisterande domare som inte klarade av att hänga med i löpningen. När sedan Selakovic i sista minuten missade att göra 2-2 i öppet mål från ungefär en meters håll inser man att blåvitt inte skulle vinna den här kvällen.

Därmed vill jag framföra ett stort grattis till Djurgården för det kommande SM-guldet. Hoppas ni njuter av det för nästa säsong ska guldet hem till Göteborg. Nu satsar blåvitt allt på andraplatsen.

Näst på tur

Idag var det min tur att vakna tidigt. Jag var uppe kring 5 ungefär och fattade ingenting. Mycket märkligt men det lär nog dröja minst fem år till nästa gång.

18 september 2005

Karriärplanering

Jag läste i dagens Aftonbladet att svenska stjärnor viker ut sig för pr, så jag tror faktiskt att jag ska satsa på min karriär och göra ett utvik själv. Undrar bara varför jag ännu inte fått något erbjudande som jag kan tacka ja till? Fast det kommer säkert snart nu när jag genom min blogg gett uttryck för min vilja till framtida karriär.

Svamp och andra skogsdjur

Jag glömde ju i hastigheten och spökskräcken att nämna att vi hittade stora mängder svamp i skogen också. Massor med fina ätliga svampar och en hel del otäliga och även några giftiga fanns det också. Turligt nog var det svärmor svampexperten som ledde expeditionen i skogen och lotsade oss på en säker stig där det bara växte ätliga och goda svampar.

Pop-i-topp 18 september

Bäst just nu enligt Peter, och förstaplatsen är delad:

1. Cardigans "I need som fine wine and you, you need to be nicer"
Cardigans är tillbaka och som vanligt är det en smått religiös upplevelse att höra Cardigans låta både som dom brukar göra och fullständigt nyskapande samtidigt. Låten har en tät gitarrbotten och Nina Persson sjunger hesare och mer påträngande än någonsin. Bara låttiteln är värd ett extra plus.

1. Sugababes "Push the button"
Jag blir fullständigt såld varje gång Sugababes kommer med en ny singel. Deras låtar brukar vara fullständigt oemotståndliga och i det här fallet har dom om möjligt överträffat sig själva. Låten är en tight och dansvänlig poplåt med både vers, brygga och refräng som biter sig fast som ett klister. Enda negativa med låten är att videon anspelar onödigt mycket på sex, för allvarligt talat är Sugababes alldeles för bra för att behöva ta till sådana billiga tricks.

Spöken och andra skogsdjur

Att det finns spöken i skogarna tror jag att dom flesta vet men idag har vi faktiskt sett ett. Det hade gömt sig i marken där vi gick, fast vi lyckades få syn på dess fula anlete (ögon och mun på bilden nedan) och till och med fotografera det, trots att vi skrek och darrade av skräck.



Söndag morgon

Det är något alldeles speciellt med söndagsmorgnar. Det är den morgonen på hela veckan när hela familjen i lugn och ro kan sova ut. Måndag-Fredag är det arbete och skola och på lördagarna är det simskola men på söndagarna då har vi ingenting sådant.

Det finns då några saker man kan vara helt säker på en söndagsmorgon. Först av allt kommer Susie att vakna oanständigt tidigt, närmare bestämt vid 6-tiden eller så. Hon kommer då att vara fullständigt oförmögen att sova vidare. En liten stund senare kommer Samuel att komma upp, pigg och glad som en lärka, och just i morse använde han denna kvalitetstid till ett riktigt Scooby Doo-maraton på Cartoon Network.

Sedan händer ingenting på ett par timmar förrän jag börjar känna oron pirra i kroppen för att jag har försovit mig, en känsla som jag dock brukar kunna trycka tillbaka ner i fotsulorna fram till 8-tiden då jag långsamt, långsamt börjar förbereda mig för att gå upp. Det tar ungefär en halvtimme innan jag stapplande lyckas ta mig ur sängen och sälla mig till dom andra. Är Cassandra hemma brukar hon ha kommit upp strax innan mig men William brukar fortfarande ligga i sin säng och sova tungt. Honom brukar vi få väcka med en stor dos övertalning vid 9-tiden. Sedan är hela familjen samlad för ännu en underbar dag tillsammans. Idag ska vi använda den för att besöka mina svärföräldrar i Floda där vi ska plocka svamp.

Hur en vanlig vardag ser ut? Jo, då ringer väckarklockan vid 6 och jag går upp medan Susie halvt medvetslös av trötthet ligger kvar i sängen i väntan på att jag ska duscha. Jag stapplar sömndrucket upp och väcker Cassandra som ibland lyckas somna om både tre och fyra gånger men för det mesta kommer hon upp ur sängen rättt snabbt. Därefter tar jag en dusch och börjar tappa upp badvatten till Susie, som hon kan hoppa direkt i när hon kommer ur sängen. Där i badet kan hon vakna i lugn och ro.

Vid 6.30 väcker jag pojkarna och då brukar båda vara okontaktbara till att börja med men Samuel brukar ta sig ur sängen och springa in i vardagsrumssoffan där han somnar om en bra stund till. William brukar man kunna övertala till att ta sig ur sängen efter en liten stund då han brukar börja klä på sig. Samuel däremot får man väcka många gånger för att han ska klä på sig och äta.

Visst är det underligt att dom som är piggast på sjusovardagar är dom som är tröttast på vardagar!

17 september 2005

Ordet och tanken

Jag läste idag i Aftonbladet att ungefär 5 000 ord nu försvinner ur svenska akademins ordlista. Jag måste erkänna att jag blev lite förundrad över deras exempel eftersom jag, mig veterligen, aldrig har sett exempelvis en nischstaty. Dom enda som lär fälla en tår för dessa ords utträde må väl vara korsordskonstruktörer som ju aldrig verkar vara i avsaknad av ännu ett okänt ord.

Samtidigt gör nya ord entré. Jag älskar nya ord och den fantastiska utveckling som det innebär för språket, även om min okunskap om vad vissa ord som används idag betyder är generande. Tänk bara vad svenska språket hade varit underligt och fattigt utan inflytandet från tyskan, franskan och engelskan under de senaste tusen åren.

Dagens roliga historia

-Varför dog mammutarna ut?
-???
-Det fanns inga papputar.

Mossigt värre

Det har fotograferats och publicerats bilder av Kate Moss i full färd att, tillsammans med bland annat pojkvännen Pete Doherty, fylla näsan med kokain. Även i fullständig avsaknad av sådana bilder kan det väl ändå inte ha varit någon särskilt väl dold hemlighet att Kate Moss och Pete Doherty konsumerar stora mängder droger.

Rimligtvis kan det inte heller ha varit okänt för H&M att så var fallet även om man från det hållet spelar tillräckligt sinnesslöa för att det skulle kunna ha undgått dom. Fast å andra sidan är väl H&M mest intresserade av att sälja kläder och inte om deras reklamikoner är knarkare eller inte?

Mauro gav svar på tal

Mauro Scocco hamnade trea på min lista (se blogg 9 juli 2005) över Sveriges mest överskattade artister. Nu har han gett mig ett ordentligt svar på tal. Hans nya singel "Kall stjärna" är en förstklassisk retrotripp tillbaka till det tidiga Ratata, eller till det sena 80-talets Depecheinspirerade svenska syntmusik. När Mauro Scocco låter så här kan jag inte annat än fullständigt kapitulera, men allvarligt talat Mauro, hur många solosoulskivor tog det inte att hitta hit?

Dagens middag

Dagens middag bestod av grillad kyckling, kokt ris och currysås. Smaskigt värre.

16 september 2005

Dagens ris

Dagens ris ger jag till Fotoquick som i sin radioreklam ger intryck av att man ger ett otroligt bra erbjudande med 119 kr för passbilder eftersom priset på pass höjs 1 oktober. Priset för passet inklusive bilder blir då i dagsläget 389 kr (270+119) medan priset efter 1 oktober kommer att bli 400 kr, men då ingår fotograferingen men det talar man inte om i reklamen.

Hmm, jag undrar hur jag skulle investera den betydande förmögenheten på 11 kr som jag skulle spara om jag skulle byta in mitt pass före 1 oktober? För att inte tala om vad jag skulle göra med den framtida avkastningen på de 11 kronorna.

Höst och halsont

Hösten har åter gjort intåg i våra liv. Vi ser det på mörkret på morgnarna, på den bistra kylan i morgon- och kvällsluften och på dom gråregniga dagarnas ökande antal.

Som ett brev på posten har halva familjen fått halsont. Cassandra, Samuel och jag låter på morgonen som i har ett synnerligen grovt sandpapper i halsen. Det tar åtminstine en halvtimme innan våra röster har nått ett läge där omgivningen kan lyssna på oss utan att vi får en medkännande rysning. I övrigt mår vi riktigt bra, men vi hoppas ändå innerligt att resten av familjen ska slippa detta.

Kyrkesund

Jag har varit på konferens med jobbet ett par dagar. Vi var i Kyrkesund och upplevde gemensamt självhushåll i ett hus med fem sovrum (elva bäddar) och en liten inomhuspool i bottenvåningen.

11 september 2005

Dagens roliga historier

Efter allt tråkigt och sorgligt får vi gaska upp oss med ett par roliga historier.

Den första:
-Det var värst vad din gås smörar in sig?
-Ja, det är en smörgås.

Den sista:
-Det var värst vilken kärvänlig gås du har?
-Ja, det är en umgås.

Tragedins årsdag

Idag är det två år sedan Anna Lindh knivmördades. Min saknad efter henne är djup och det känns oerhört sorgligt att denne politiker, som jag är helt övertygad om skulle ha kommits ihåg som en av de riktigt stora, gick bort alldeles för tidigt pga en galning med kniv.

Det är också idag årsdagen av terrorattacken på World Trade Center i USA. Det är med djup sorg för alla döda som jag ändå tvingas konstatera att det enda som George W Bush lärt sig av detta är en om möjligt ännu större arrogans och självupptagenhet gentemot övriga världen.

Inte bara övriga världen, utan nu försöker denna ynkliga man skylla skulden för det misslyckade räddningsarbetet i New Orleans på stadens borgmästare. Samma borgmästare som stod återvände till staden och stod i vattnet och bönföll världen om hjälp eftersom man inte själva kunde klara av en katastrof av det här slaget. Men Bush var alltför upptagen för att höra. För att inte på något sätt riskera att själv få kritik valde Bush att utse sig själv till ordförande för den kommission som ska utreda räddningsinatserna efter New Orleans-katastrofen. Varken särskilt oberoende eller modigt med andra ord.

Idol

Idol är faktiskt riktigt, riktigt roligt att se på. Juryns vassa och ofta oerhört träffsäkra kommentarer är faktiskt precis så befriande att höra som det borde vara när någon säger en sanning som alltför länge tystats ner.

Samtidigt är det det riktigt tragiskt ibland. Det är fascinerande att se alla dessa, mest ungdomar, som utsätter sig för denna pinsamma förnedring i den uppriktiga tron att dom är bra och verkligen har en chans att bli nästa svenska folkhemsidol. En del är verkligen pinsamt dåliga, och då menar jag inte dom som uppenbarligen gått dit på skoj, kanske på grund av ett vad eller för att visa att dom vågade, utan jag menar dom som står där och säger att alla deras vänner och släktingar tycker att dom är jättebra. Då är det underbart befriande att höra juryn säga det som hela min kropp skriker: "Dina vänner och släktingar ljuger för dig".

Så egentligen är kanske idol en klassisk grekisk tragikomisk teaterföreställning vars främsta syfte är att ge publiken en stunds förströelse. För ärligt talat faller dom flesta snabbt i glömska efter att ha varit med i någon av dessa dokusåpor oavsett om den heter Idol, Fame Factory, Pop Star eller något annat.

Ord och oord

Samuel har så länge jag kan minnas haft sina egna personliga språkvarianter. Något han använde så sent som idag är det ord han använder som motsats till värme. I bilen idag var det nämligen stekande hett när vi satte oss och då sa han att han önskade att det kunde komma lite kallme, som alltså är Samuels motsats till värme.

Legoingenjör

William fick som tidigare nämnts lego i födelsedag och även Samuel fick lite vid sidan av, så flera timmar under gårdagen gick åt till att hjälpa pojkarna bygga lego. Det var flera byggnader från Hogwarts, det var vikingar med skepp pch det var till och med en riktig helveteshund med rödglödande ögon, hur man nu kommer på att man ska göra en sådan illavarslande best i legoformat. Den såg mest ut attvara hämtad från någon otäck film.

Jag hade lite svårt att släppa legobyggandet igår pch även när jag hade lagt mig i sängen såg jag legobitarna dansa framför mina ögon.

Nästan vilodag

Idag är det söndag men jag ska ändå till jobbet en sväng och försöka jobba ikapp mig lite. Det känns rätt OK faktiskt.

10 september 2005

Lördagar

Varje lördag är det uppstigning kl 7 i vårt hem, fast Susie har som vanligt när hon är ledig redan varit uppe länge då. På lördagar har nämligen William och Samuel simskola, och eftersom det är på morgonen är vi redan på väg hem vid 10-tiden. Det är faktiskt en underbar känsla att komma hem så tidigt och redan vara igång. Fast vi brukar vara ganska hungriga efter badet.

9 september 2005

Hipp hipp

Jag vill nu be alla bloggläsare att stämma in i ett fyrfaldigt leve för födelsedagsbarnet.

Han leve, hipp hipp

HURRA
HURRA
HURRA
HURRA

Nybliven 7-åring

Idag fyllde William 7 år och vi har firat på det verkligt familjära sätt som vi brukar fira födelsedagar på.

I söndags var släkt och vänner här på besök och firade William och i morse väckte vi William med skönsång, även av mig trots att jag vet vilken risk jag tog (se min blogg i juli, Sånger som börjar på Gnarl), innan vi gemensamt gick in i vardagsrummet för presentöppning. Alla presenter låg som seden så bjuder uppstaplade på vardagsrumsbordet och William högg glatt in i öppningen men förslagen som han är sparade han det största paketet till sist. Han fick vantar, mössa, en tröja, bondespelet, bey-blade, flying wheels med ramp, ett jättelikt Harry Potter-lego och dessutom har jag säkert glömt något.

På eftermiddagen fick William välja mat och TV-program och efter maten åt vi en mumsig prinsesstårta. Det känns som en riktigt lyckad födelsedag och jag hoppas att William känner detsamma för sin 7-årsdag.

Smiley

"Vi har tråkigt, Peter! Kom och roa oss!", sa två av mina arbetskamrater idag när jag gick förbi deras arbetsplatser. "Jag?", sa jag förvånat. "Jag har ju inte ens någon humor". "Du har visst humor", sa en av dom, "jag har nämligen en teori om att man inte kan ha smilgropar utan att ha humor".

Så är det bara det som krävs så kanske jag borde funderat på att bli komiker och konkurrerat ut Seinfeld, Frasier och Robert Gustafsson. Men eftersom jag nu trots allt kanske inte är riktigt så humoristisk som mina smilgropar kan tyckas antyda får den karriären nog vänta till en annan gång.

8 september 2005

Presentköp

Igår kom vi på att enda möjligheten att hinna köpa presenter till Williams födelsedag i morgon fredag var att ge oss ut och handla efter jobbet på onsdagen. Så det gjorde vi. Vi fick tag på ett jättefint Harry Potter-lego som var nedsatt till under halva priset, 499:- istället för 1200:-. Jag tror han kommer att bli jätteglad. Vi köpte en hel del annat också så vardagsrumsbordet kommer säkert att vara lika välfyllt i morgon bitti som det brukar vara på barnens födelsedagar.

Susie var hos frisören och klippte sig igår. Det blev verkligen jättesnyggt. :-D

7 september 2005

Existensiella frågor

Ska det vara kaffe eller te? Om denna viktiga fråga tvistar både lärda och lärda och det kan givetvis tyckas vara en smaksak, men jag kommer aldrig att ge upp för att argumentera för min ståndpunkt.

Kaffe är smakfullt och stabilt, medan te är flyktigt och smakföränderligt, vilket förstärks av alla olika tesmaker som man kan välja mellan nu för tiden. Kaffe är fylligt medan te är tunnt, ibland till och med lite blaskigt. Kaffe har en mustig karaktär som te helt saknar. Kaffe efter maten balanserar måltiden och tar bort sötsug och kaffe har en lite mörkare och lite mer delikat färg än te.

Visst kan det vara gott med en kopp te ibland men den lämnar aldrig någon bestående känsla utan i samma ögonblick som allt te är uppdrucket är det också glömde medan kaffearomen kan dröja sig kvar länge efteråt. Det enda tillfälle där te är att föredra framför kaffe är i jämförelsen mellan kallt te och kallt kaffe. Bägge är rätt äckligt men kallt kaffe är brutalt äckligt.

För mig är kaffe att föredra framför te i varje läge. Ett riktigt gott fylligt kaffe ska bryggas i en perkolator och avnjutas alldeles färskbryggt, varmt och med en rejäl skvätt mjölk i.

6 september 2005

Konferens

Idag har jag varit på konferens hela dagen om höstens budgetarbete, så jag är rejält trött och orkar inte blogga mer just nu.

Husköpartankar

Igår var vi och tittade på ett hus. Vi är nämligen inne på att flytta till hus, gärna någonstans åt Lerum/Alingsåshållet. Huset var ganska fint men jättepyttigt och det hade nog känts mindre än det vi har nu.

Vi tittar i alla fall vidare och förr eller senare lär vi hitta något.

4 september 2005

Det är svårt att gå ner i vikt

Det är underligt att det ska vara så svårt att uppbåda tid och karaktär tillräckligt för att gå ner i vikt. Jag vet att jag borde motionera mer men jag vet också hur svårt jag har att gå ner i vikt för att kunna göra det. Jag vet hur jag borde äta men jag vet också hur svårt det är att göra det.

Men nu tänker jag göra ett mycket seriöst menat försök. Jag ska på största allvar ta tag i mig själv och verkligen se till att gå ner några kg och samtidigt förbättra flåset. Livet kanske inte är riktigt lika mumsigt, men det blir förhoppningsvis lite längre istället.

Blumenkraft

Egentligen är det rätt fascinerande att ett ord som flower power så fullständigt kan ändra känsla bara genom att översätta det till tyska, blumenkraft. Flower power-begreppet har ju faktiskt en riktigt haschinrökt flumkänsla som är näst intill omöjlig att beskriva på annat sätt än genom ordets klang.

Men på tyska, blumenkraft. Det låter som något slags näringsämne som man kan köpa i blomsterhandeln till sina trädgårdsblommer och klangen är karftfullt stabil och nästan maskinellt tysk. Det känns som att man skulle kunna tala om det tyska landslaget och deras kraftfullhet, med andra ord deras "blumenkraft".

Jag tror däremot att dom flesta landslag i världen gärna skulle slippa att beskrivas som flower power.

Den antika diskkraften

Vi har haft kalas för William idag. Han fyller nämligen sju år på fredag så halva släkten och massor av vänner var här för att fira honom. Han fick massor av presenter och allting var verkligen så hellyckat som det kan bli när det är som bäst.

När nästan alla hade gått hem stod jag och tömde diskmaskinen för säkert sjätte gången idag. En del av disken var gamla muggar och tallrikar som vi inte använt på år och dar och som bara kommer fram när allt annat tagit slut, vilket det gör med så många människor på kalas.

Susie kommer ut i köket och ser vad jag gör och utbrister: "En bra sak med kalas är att då kommer den gamla antika diskkraften fram igen".

Många saker har jag kallats genom åren men aldrig någonsin förut har jag blivit kallad för "gammal antik diskkraft".

3 september 2005

En nöjdare kund

I morse var vi på simskolan med pojkarna. Samuel har simskola kl 8.30 medan William har 9.00. Vi har väl inte direkt haft något särskilt att klaga på tidigare men visst vet vi att Samuel inte riktigt velat hänga med och vi har inte haft någon insyn i hur upplägget ser ut eller vad dom har tänkt att göra.

Idag hade Samuel en ny lärare, en kille som var helt nyinflyttad från Stockholm. Upplägget var lite ändrat i Samuels grupp kunde vi se, vilket passade Samuel bra för han var med hela tiden. Dessutom avslutade läraren med att samla alla föräldrar och informerade kort om vad dom skulle göra under terminen, att för större problem fick vi vända oss till kansliet medan han stod till förfogande för mindre problem under de sista minuterna av varje simlektion.

Så lite kan göra en betydande kvalitetshöjning för hela intrycket av simskolan och blev mycket mer positivt och vi har hastigt blivit nöjdare kunder.

Lillbuskens amerikanska dröm

Bilderna från katastrofen i New Orleans är pinsamt avslöjande för USA. Det vi ser är inte bilder från ett välmående välfärdssamhälle med effektiva system för att hjälpa sina lidande medborgare utan liknar mer dom bilder vi vant oss att se från världens fattigaste länder när dessa drabbas av inbördeskrig i kombination av naturkatastrofer.

Vi ser laglösa gäng som plundrar, vi ser människor som svälter och människor som dör i vattenmassorna. Vi ser tusentals militärer som skickats för att bevara någon form av lugn men vi hör även att militären har beordrats att skjuta alla plundrare, oavsett om det är svältande som letar efter något att äta i övergivna affärereller organiserade gäng. Detta är aksmligt för ett land som inte drar sig för att besserwisseraktigt tala om för andra länder hur dom ska leva och som talar om sitt eget land som ett paradis på jorden.

George W Bush har än en gång visat vilken patetisk skamfläck han är för hela den här världen.

Madagaskar i mörkret

Idag såg vi Madagaskar. Vi, det var WIlliam, Samuel, Susie, en kompis till Samuel och hans mamma samt jag själv. Jag trodde faktiskt att Madagaskar skulle vara riktigt rolig men jag tycker att det var en ganska seg historia, utan vare sig särskilt humoristiska inslag för varken barn eller vuxen. Vi segade oss igenom hela filmen men barnen ville gå innan den var slut och jag somnade riktigt gott där i mörkrets Madagaskar.

2 september 2005

Superhjältarna

Till dagens middag tittade vi en stund på den tecknade filmen Superhjältarna och modern välgjord tecknad film är verkligen fantastiskt underhållande. Helt suveränt rolig. I morgon ska vi gå på bio med pojkarna och en kompis till Samuel. Då ska vi se Madagaskar. :-D

Historielös roman om Karl XII

Jag läste en recension i GP om Ernst Brunners nya bok "Carolus Rex" där Ernst Brunner skriver berättelsen om Karl XII i jag-form där kungen är berättaren. Dessutom påstår Brunner att boken bygger på forskning och att berättelsen är sann.

Bara dom citat som återges i recensionen ur boken visar hur vilka kvalificerade dumheter det är. Tyvärr verkar Ernst Brunner inte alls förstå historia utan ser det ur ett modernt perspektiv och sätter ord i kungens mun som han knappast kan ha yppat.

Karl XII föddes 1682 och var son till en enväldig kung, Karl XI. Hela hans uppfostran handlade om att han en dag skulle bli kung över stormakten Sverige. År 1700 angreps Sverige samtidigt utan krigsförklaring av Polen, Danmark och Ryssland och Karl XII gjorde vad varje kung, president eller modern premiärminister skulle ha gjort. Han försvarade sitt land och försökte bibehålla de svenska gränserna.

Han insåg dock att även om han skulle komma att besegra alliansen den här gången skulle dom snart anfalla igen. Dessutom visste man sedan tidigare i Sverige hur förödande det var att bedriva krig inom Sveriges gränser och Karl XII förde därför kriget i Danmark, i Polen och i Ryssland så att folken i dom länderna fick föda den svenska armén (vilket var precis vad man alltid gjorde i krig då) och för att kunna besegra fienden och tvinga bort deras härskare och tillsätta mer svenskvänliga istället. Det lyckades i Polen, delvis i Danmark men inte alls i Ryssland.

Karl XII var en kung av sin tid. Han var enväldig och van att personligen fatta alla beslut om Sveriges angelägenheter som om det vore hans eget privata. Han hade många rådgivare som han lyssnade på och andra som han inte alls lyssnade på men det går inte att i ett historiskt sken betvivla att det stora nordiska kriget som blev slutet på den svenska stormaktstiden var ett försvarskrig mot tre övermäktiga fiender som slutit allians och det Karl XII:s krig var för att försvara de svenska gränserna.

Flyktiga spöken

Susie och jag var nere i källaren igår för att hämta upp en DVD-spelare som vi hade liggande i en låda där. Vi stod precis utanför och tittade in i vår öppna och överfulla källarskrubb när Susie plötsligt kände något som snuddade vid hennes arm och hon skrek till. Det var ett sådant skrik som får håret att resa sig och blodet att stelna till lite i ådrorna, innan vi insåg att det var gallergrinden till vår källarskrubb som ljudlöst glidigt upp och kommit att nudda Susie.

Jag kom att tänka på en gång för många år sedan och jag var nog i 15-årsåldern. Jag och min syster hade varit i Skara och handlat böcker och vi kom tillbaka till vår sommarstuga innan våra föräldrar kom dit men det var dom som hade nyckeln så vi kunde inte komma in. Vi stod på utsidan och funderade när vi plötsligt såg att ett fönster på andra våningen var lite öppet. Jag tog därför en steget och klättrade upp till fönstret och ålade mig on för det var ett smalt fönster. Det utrymme som jag kom in i var ännu inte ombyggt så det var mycket gammal bråte och väggar, talk och balkar såg ut som original från sent 1800-tal.

När jag rest mig upp efter att ålat mig in stötte jag till ett par leksaker som låg på ett bord. Dom åkte i golvet med ett brak och jag tänkte lite ironiskt att om det nu fanns någon i huset så hade dom hört mig nu. Jag tar två steg och ser i ögonvrån att det står någon där. Jag vågar inte vända huvudet åt det hållet men jag ser att det står någon där som rör sig. Till slut vände jag långsamt huvudet och inser att det står någon där och tittar rakt på mig. Jag kände hur håret reste sig på huvudet, hur hjärtat slog flera dubbelslag och hur skräcken rusade genom mina ådror, innan jag till slut, efter något som kändes som en evighet, inser att jag står och tittar på mig själv i en spegel.

När jag till slut kom ner och låste upp blev min syster lite orolig för hon hade aldrig sett någon som bokstavligt talat var likblek och med håret ställt rakt upp tidigare. Det var nog mitt livs otäckaste händelse, tror jag.