I morgon är det midsommarafton och det är en av de äldsta helgdagar som man känner till. Redan på 500-talet vet man att det brann midsommareldar i norra Europa. I den förkristna tiden var det en högtid för solen eftersom den sammanföll med årets kortaste natt. Det har länge funnits myter om magiska händelser och att man med hjälp av blommor och ramsor ska kunna drömma om både det ena och det andra.
Även i kristendomen firas midsommar men då istället i form av att man firar Jesus kusins födelse. Jesus kusin hette Johannes, kallades Johannes Döparen, och det skiljde precis ett halvår mellan dem i ålder enligt Bibeln. I Sverige har vi till och med haft en svensk kung som hette så, nämligen Karl XIV Johan. Han var fransman och döptes till Jean Baptiste (Bernadotte) vilket i svensk översättning hade blivit Johannes Döparen.
Visst är det väl underligt hur vi svenskar han häpnas över afrikanska stamritualer med trummor och dans men samtidigt fullständigt missa vilken otroligt exotisk stamritual midsommarfirande måste framstå som för andra människor. Det kan inte vara lätt att hitta en märkligare stamdans än små grodorna med dragspel och fiol.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar