Häromdagen var det EFIT och här är våra bilder:
http://www.olivedal.com/efit/20080523/index.htm
EFIT = Ett foto i timmen
Titta gärna in på www.ettfotoitimmen.se om du vill vara med själv!
31 maj 2008
28 maj 2008
26 maj 2008
Status
Uppdaterat: 2008-05-26
Har gjort: Har jobbat hela dagen, det var ju äntligen måndag idag. Har bland annat varit på information på Länstyrelsen om Rakel. Ikväll har vi kollat på American Idol.
Ska: Strax gå och lägga mig. Trött.
Mår: Riktigt bra faktiskt. Förutom att jag har lite ont i en fot.
Läser: Sport på internet, hade Susanne nog sagt. I bokväg läser jag fortfarande Slaveri del 2 av Dick Harrisson. Annars har jag läst en otroligt spännande rapport om lagerhållning av hjälpmedel i Västra Götaland.
Tv: Mycket House just nu. Fast ikväll blir det nog "What happens in Vegas".
Kläder: Man in black...svart skjorta, i övrigt en väl förborgad hemlighet.
Ser fram emot: Äntligen tisdag och seminarier om IT-teknik i realtid i bilar.
Väder: Varmt här inne i alla fall. Varmt på mitt rum på jobbet. Soligt ute. Inte regnat på länge, så sommaren har börjat lite osvenskt.
Har gjort: Har jobbat hela dagen, det var ju äntligen måndag idag. Har bland annat varit på information på Länstyrelsen om Rakel. Ikväll har vi kollat på American Idol.
Ska: Strax gå och lägga mig. Trött.
Mår: Riktigt bra faktiskt. Förutom att jag har lite ont i en fot.
Läser: Sport på internet, hade Susanne nog sagt. I bokväg läser jag fortfarande Slaveri del 2 av Dick Harrisson. Annars har jag läst en otroligt spännande rapport om lagerhållning av hjälpmedel i Västra Götaland.
Tv: Mycket House just nu. Fast ikväll blir det nog "What happens in Vegas".
Kläder: Man in black...svart skjorta, i övrigt en väl förborgad hemlighet.
Ser fram emot: Äntligen tisdag och seminarier om IT-teknik i realtid i bilar.
Väder: Varmt här inne i alla fall. Varmt på mitt rum på jobbet. Soligt ute. Inte regnat på länge, så sommaren har börjat lite osvenskt.
För 25 år sedan
För 25 år sedan var jag 12 år och vi bodde fortfarande på Nobelgatan vid Östra kyrkogården i Göteborg. En sommar tidigare hade jag varit i England med mina föräldrar och vi hade bil med oss. Efter några inledande dagar i London, åkte vi vidare med bil norrut och upp genom Skottland dör jag även badade i Loch Ness innan vi tog färjan hem från Newcastle. Fantastisk resa.
Jag hade också nyligen blivit fotbollsintresserad. Även om jag sedan jag var lite hade haft en blåvitrandig själ så var det UEFA-cupguldet 1982 som blev början på ett verkligt fotbollsintresse som fortfarande både plågar och glädjer både mig och min omgivning.
1983 var året då jag slutade mellanstadiet och lämnade Gamla Lundenskolan för att börja högstadiet på Nya Lundenskolan. På mellanstadiet hade jag en riktig mardrömslärare, en förstklassig skräcködla som faktiskt fick ett par barn att drömma mardrömmar om nätterna. På högstadiet fick jag däremot ett par lärare som gett intryck. Dels min klassföreståndare Holger Hansson, som numera dessvärre har dött och dels en mycket speciell idrottslärare. Holger H tillbringade hela året med att samla in pengar till barnhem i Mexico och han brukade tillbringa somrarna där med att åka runt och besöka sina barnhem. Han levde verkligen efter tanken att han ensam kunde göra skillnad. Beundransvärt.
Min idrottslärare var en mycket lågmäld man som ändå kunde få hela skolklasser att sitta knäpp tysta. Det var han som skickade mig på kurs för fotbollsdomare, och han sa även till mig att han var övertygad om att jag en dag skulle bli en stor idrottsledare om jag bara själv ville. Han var nog den förste som berättade för mig att jag hade ledaregenskaper.
Kompisar var fortfarande Peter (Ratte/Muffen), Göran och alltmer Thomas. Varje sommar var jag på kolla några veckor och där fick jag också en del kompisar som jag umgicks alltmer med. Mest var det Tony, Magnus och Jessica.
1982 hade jag också genomgått en öronoperation för att jag skulle slippa mina utstående öron.
Jag hade också nyligen blivit fotbollsintresserad. Även om jag sedan jag var lite hade haft en blåvitrandig själ så var det UEFA-cupguldet 1982 som blev början på ett verkligt fotbollsintresse som fortfarande både plågar och glädjer både mig och min omgivning.
1983 var året då jag slutade mellanstadiet och lämnade Gamla Lundenskolan för att börja högstadiet på Nya Lundenskolan. På mellanstadiet hade jag en riktig mardrömslärare, en förstklassig skräcködla som faktiskt fick ett par barn att drömma mardrömmar om nätterna. På högstadiet fick jag däremot ett par lärare som gett intryck. Dels min klassföreståndare Holger Hansson, som numera dessvärre har dött och dels en mycket speciell idrottslärare. Holger H tillbringade hela året med att samla in pengar till barnhem i Mexico och han brukade tillbringa somrarna där med att åka runt och besöka sina barnhem. Han levde verkligen efter tanken att han ensam kunde göra skillnad. Beundransvärt.
Min idrottslärare var en mycket lågmäld man som ändå kunde få hela skolklasser att sitta knäpp tysta. Det var han som skickade mig på kurs för fotbollsdomare, och han sa även till mig att han var övertygad om att jag en dag skulle bli en stor idrottsledare om jag bara själv ville. Han var nog den förste som berättade för mig att jag hade ledaregenskaper.
Kompisar var fortfarande Peter (Ratte/Muffen), Göran och alltmer Thomas. Varje sommar var jag på kolla några veckor och där fick jag också en del kompisar som jag umgicks alltmer med. Mest var det Tony, Magnus och Jessica.
1982 hade jag också genomgått en öronoperation för att jag skulle slippa mina utstående öron.
Dessutom anser jag...
...att svenska folket någon gång måste inse att Melodifestivalen inte handlar om en speciell musikstil. Om Sverige ska ha en chans i framtiden måste det till något riktigt modernt och konsekvent. Kanske äntligen dags för lite BWO.
Hade detta kunnat vara en vinnare måntro? BWO "Lay your love on me"
Eller detta? Sanna NIelsen "Empty room"
Hade detta kunnat vara en vinnare måntro? BWO "Lay your love on me"
Eller detta? Sanna NIelsen "Empty room"
25 maj 2008
En myriad besökare
Idag söndagen 25 maj passerade jag 10 000 besökare på min blogg sedan starten, eller som dom gamla grekerna hade sagt en myriad besökare. Ett stort tack till alla er.
I eftertankens kranka blekhet
Sverige kom först på artonde plats i gårdagens final i Eurovision Song Contest. Återigen måste vi konstatera att vi svenskar har en oerhörd förmåga att överskatta de svenska möjligheterna. Det är nog så att vi svenskar har lite storhetsvansinne, och det gäller inte bara bagateller som en musiktävling.
I jämförelse med mycket av det andra var Charlotte Perrellis framträdande både lamt och tråkigt. Idén med det svartvita som övergår i färg är fenomenal, men det duger inte när resten blir så platt och tråkigt. Charlotte Perrellis scensidekickar är säkert mycket kompetenta sångare och dansare, men så mycket ångande sexig utstrålning hade dom inte. I så fall verkar det bättre att gå hela vägen åt ett håll. Antingen hunkig Las Vegas-show med en kurvig brunett som Ukraina eller rejält söndagsskolepräktigt som Norge. För även om vi i avlånga landet falukorv hyllar det som kallas lagom, så är det begreppet fullständigt obegripligt i resten av världen.
Två gånger har det nu hänt att folkets favorit inte har representerat Sverige i tävlingen. De två gånger när juryns röster vägt tyngre har varit riktiga fiaskon, dels då Martin Stenmarck hamnade riktigt långt ner och dels igår. Är inte det ett tecken på att det är dags att stryka juryn helt och hållet i den svenska tävlingen och bara satsa på svenska folkets röster? Dessutom måste jag erkänna att även om jag inte var helt förtjust i Sanna Nielsens pompösa powerballad i årets svenska tävling så tävlade den i en genre där det saknades alternativ igår. Det är inte helt omöjligt att den hade kunnat smyga sig in ganska högt, och om inte annat har ju Sanna Nielsen alltid en förmåga att framstå som mer än lovligt präktig.
Men nu ser vi fram emot nästa års tävling i Ryssland. Det kan väl knappast bli någon annan stad än Moskva. Dima Bilan var inte min favorit igår men jag trodde stenhårt på att han skulel hamna på topp 3 redan första gången jag hörde låten. Att han sedan vann förvånade mig inte. Fast det är inte utan stolthet som jag vill minnas att jag igår strax före finalen i min blogg tippade helt rätt med vilka tre som skulle komma att slåss om segern, Ryssland, Ukraina och så trodde jag på Grekland som outsider. Hur som helst kommer showen i Moskva säkert att bli något utöver det vanliga och säkert något som vi aldrig har sett förut. Redan igår fick vi en försmak, för vilket annat land förutom Ryssland hade plockat in i skridskoåkare på platsunderlag på en yta stor som ett badrum? Så fullständigt absurt att det blir genialt.
Avslutningsvis tycker jag att det är dags att förändra finalen en smula. Varför inte ett upplägg av samma typ som i Sverige, med fyra delfinaler. I varje delfinal tävlar en fjärdedel av alla som vill vara med vilket borde bli strax under tio per delfinal. Delfinalerna hålls i vart och ett av den fyra stora länderna med en tävling per helg under april månad, dvs en tävling i vardera England, Tyskland, Spanien och Frankrike. Från varje delfinal går fem bidrag vidare till finalen och vid varje delfinal uppträder hemmalandet med sitt bidrag utanför tävling, så att dom fyra stora även i fortsättningen är direktkvalificerat men slipper nackdelen att inte ha hörts förut. Värdlandet blir då enda bidrag som inte har hörts förut, men det brukar ju inte vara alltför populärt ändå att arrangera tävlingen två år i rad.
Finalen i mitten av maj består då, liksom idag, av 25 bidrag. Vill man minska antalet kan man ju låta det bli bara fyra bidrag per delfinal som går vidare till finalen så det blir 21 bidrag istället för 25. Skulle antalet deltagande länder växa ytterligare kan man ju alltid lägga in en femte delfinal. Visst skulle det vara värt att testa!
I jämförelse med mycket av det andra var Charlotte Perrellis framträdande både lamt och tråkigt. Idén med det svartvita som övergår i färg är fenomenal, men det duger inte när resten blir så platt och tråkigt. Charlotte Perrellis scensidekickar är säkert mycket kompetenta sångare och dansare, men så mycket ångande sexig utstrålning hade dom inte. I så fall verkar det bättre att gå hela vägen åt ett håll. Antingen hunkig Las Vegas-show med en kurvig brunett som Ukraina eller rejält söndagsskolepräktigt som Norge. För även om vi i avlånga landet falukorv hyllar det som kallas lagom, så är det begreppet fullständigt obegripligt i resten av världen.
Två gånger har det nu hänt att folkets favorit inte har representerat Sverige i tävlingen. De två gånger när juryns röster vägt tyngre har varit riktiga fiaskon, dels då Martin Stenmarck hamnade riktigt långt ner och dels igår. Är inte det ett tecken på att det är dags att stryka juryn helt och hållet i den svenska tävlingen och bara satsa på svenska folkets röster? Dessutom måste jag erkänna att även om jag inte var helt förtjust i Sanna Nielsens pompösa powerballad i årets svenska tävling så tävlade den i en genre där det saknades alternativ igår. Det är inte helt omöjligt att den hade kunnat smyga sig in ganska högt, och om inte annat har ju Sanna Nielsen alltid en förmåga att framstå som mer än lovligt präktig.
Men nu ser vi fram emot nästa års tävling i Ryssland. Det kan väl knappast bli någon annan stad än Moskva. Dima Bilan var inte min favorit igår men jag trodde stenhårt på att han skulel hamna på topp 3 redan första gången jag hörde låten. Att han sedan vann förvånade mig inte. Fast det är inte utan stolthet som jag vill minnas att jag igår strax före finalen i min blogg tippade helt rätt med vilka tre som skulle komma att slåss om segern, Ryssland, Ukraina och så trodde jag på Grekland som outsider. Hur som helst kommer showen i Moskva säkert att bli något utöver det vanliga och säkert något som vi aldrig har sett förut. Redan igår fick vi en försmak, för vilket annat land förutom Ryssland hade plockat in i skridskoåkare på platsunderlag på en yta stor som ett badrum? Så fullständigt absurt att det blir genialt.
Avslutningsvis tycker jag att det är dags att förändra finalen en smula. Varför inte ett upplägg av samma typ som i Sverige, med fyra delfinaler. I varje delfinal tävlar en fjärdedel av alla som vill vara med vilket borde bli strax under tio per delfinal. Delfinalerna hålls i vart och ett av den fyra stora länderna med en tävling per helg under april månad, dvs en tävling i vardera England, Tyskland, Spanien och Frankrike. Från varje delfinal går fem bidrag vidare till finalen och vid varje delfinal uppträder hemmalandet med sitt bidrag utanför tävling, så att dom fyra stora även i fortsättningen är direktkvalificerat men slipper nackdelen att inte ha hörts förut. Värdlandet blir då enda bidrag som inte har hörts förut, men det brukar ju inte vara alltför populärt ändå att arrangera tävlingen två år i rad.
Finalen i mitten av maj består då, liksom idag, av 25 bidrag. Vill man minska antalet kan man ju låta det bli bara fyra bidrag per delfinal som går vidare till finalen så det blir 21 bidrag istället för 25. Skulle antalet deltagande länder växa ytterligare kan man ju alltid lägga in en femte delfinal. Visst skulle det vara värt att testa!
Ryssland i Eurovision Song Contest under 2000-talet
2000 Alsou "Solo" 2:a plats
2001 Mumiy Troll "Lady alpine blue" 12:e plats
2002 Prime Minister "Northern girl" 10:e plats
2003 Tatu "Ne ver ne boisia" 3:e plats
2004 Julia Savicheva "Believe me" 11:e plats
2005 Natalia Podolskaya "Nobody hurt no one" 15:e plats
2006 Dima Bilan "Never let you go" 2:a plats
2007 Serebro "Song #1" 3:e plats
2008 Dima Bilan "Believe" 1:a plats
24 maj 2008
Min fyra favoriter i kvällens final
Armenien: Sirusho "Qele qele"
Ukraina: Ani Lorak "Shady lady"
Sverige: Charlotte Perrelli "Hero"
Tyskland: No angels "Disappear"
Ukraina: Ani Lorak "Shady lady"
Sverige: Charlotte Perrelli "Hero"
Tyskland: No angels "Disappear"
Eurovision Song Contest 2008
Snart dags för kvällens final. Jag tror att både Ryssland och Ukraina kommer att hamna på topp 3 men vilken som blir den tredje är svårt men det känns som att Grekland kan komma att blanda sig i.
Min åsikt om låtarna:
+++++
Armenien
++++
Tyskland, Sverige, Ukraina
+++
Albanien, Frankrike, Azerbajdzian, Grekland, Serbien
++
Finland, Island, Turkiet, Georgien, Ryssland, Norge
+
Rumänien, England, Bosnien & Herzegovina, Polen, Danmark
-
Israel, Kroatien, Portugal, Lettland, Spanien
Min åsikt om låtarna:
+++++
Armenien
++++
Tyskland, Sverige, Ukraina
+++
Albanien, Frankrike, Azerbajdzian, Grekland, Serbien
++
Finland, Island, Turkiet, Georgien, Ryssland, Norge
+
Rumänien, England, Bosnien & Herzegovina, Polen, Danmark
-
Israel, Kroatien, Portugal, Lettland, Spanien
22 maj 2008
Ikväll är det dags för semifinal nr 2. Dom andra tio bidragen till finalen på lördag ska väljas ut. Jag har tjuvlyssnat och jag tycker så här (dom jag önskar till final är tjockade):
++++
Sverige, Ukraina, Tjeckien (Tjeckien har en bra låt, men jag tror att framförandet live blir en katastrof)
+++
Albanien, Vitryssland
++++
Sverige, Ukraina, Tjeckien (Tjeckien har en bra låt, men jag tror att framförandet live blir en katastrof)
+++
Albanien, Vitryssland
++
Island, Turkiet, Bulgarien, Georgien, Malta
+
Schweiz, Danmark, Ungern, Cypern, FYR Makedonien
-
Litauen, Lettland, Kroatien, Portugal
20 maj 2008
För 30 år sedan
För 30 år sedan gick jag vårterminen i grundskolans första klass. Jag gick på Gamla Lundenskolan. Vi var en klass på totalt 16 elever och vi hade nog världens snällaste fröken, Ingegerd hette hon. Vi tyckte vi hade jättetur för vår parallellklass hade en fröken av den gamla hårdnypade typen. Jodå, hon både drog i öron och slog på fingrar. Det var det här året som jag träffade Thomas som fortfarande är min bäste vän, men det skulle ta några år innan vi fick den relationen. Min bästa kompis i skolan hette Peter, och hans något ovanliga efternamn gav honom senare smeknamnet Ratte, som senare blev Rattmuffen för att sluta som bara Muffen. Fast även det tog några år till. Göran var ytterligare en kompis som jag hade kontakt med i många år efter skolan.
I vilket fall som helst trivdes jag bra i skolan, även om jag i början hade lite svårt att få kompisar. Jag har aldrig varit särskilt direkt och kontaktskapande från första stund. Det har jag fått lära mig i vuxen ålder. När jag väl hade fått kompisar behövde jag definitivt aldrig vara ensam i alla fall. Jag var faktiskt en eftertraktad lekkamrat.
Jag gick på fritidshem på Prästgårdsängen, ungefär fem minuters promenadväg från skolan. Min kompis Peter gick på ett annat så där hade jag framförallt två kompisar i min parallellklass som jag lekte med, Patrik och Fritjof.
Året innan hade vi flyttat in på Nobelgatan i Lunden efter att bland annat tillbringat ett år i Arvika. Tänk om vi hade blivit kvar där? Vår lägenhet på Nobelgatan var egentligen lite för liten för det var en trea och där bodde jag, mina föräldrar och min syster. Mina föräldrar trängde ihop sig i det minsta rummet och delade av det större sovrummet, men en spånskivevägg, så jag och min syster fick halva var. Fast jag fick inte vara inne i min rumshalva när hon hade kompisar i sin rumshalva för jag kunde ju höra vad dom pratade om. Under ett drygt halvår före Nobelgatan och direkt efter Arvika bodde vi i en minitvåa på Liedstrandsgatan. Det var verkligen trångt.
I vilket fall som helst trivdes jag bra i skolan, även om jag i början hade lite svårt att få kompisar. Jag har aldrig varit särskilt direkt och kontaktskapande från första stund. Det har jag fått lära mig i vuxen ålder. När jag väl hade fått kompisar behövde jag definitivt aldrig vara ensam i alla fall. Jag var faktiskt en eftertraktad lekkamrat.
Jag gick på fritidshem på Prästgårdsängen, ungefär fem minuters promenadväg från skolan. Min kompis Peter gick på ett annat så där hade jag framförallt två kompisar i min parallellklass som jag lekte med, Patrik och Fritjof.
Året innan hade vi flyttat in på Nobelgatan i Lunden efter att bland annat tillbringat ett år i Arvika. Tänk om vi hade blivit kvar där? Vår lägenhet på Nobelgatan var egentligen lite för liten för det var en trea och där bodde jag, mina föräldrar och min syster. Mina föräldrar trängde ihop sig i det minsta rummet och delade av det större sovrummet, men en spånskivevägg, så jag och min syster fick halva var. Fast jag fick inte vara inne i min rumshalva när hon hade kompisar i sin rumshalva för jag kunde ju höra vad dom pratade om. Under ett drygt halvår före Nobelgatan och direkt efter Arvika bodde vi i en minitvåa på Liedstrandsgatan. Det var verkligen trångt.
Mina tre favoriter i kvällens semifinal
Armenien: Sirusho "Qele qele"
Nederländerna: Hind "Your heart belongs to me"
Grekland: Kalomira "Secret combination"
Nederländerna: Hind "Your heart belongs to me"
Grekland: Kalomira "Secret combination"
Eurovision Song Contest Semifinal 1
Ikväll börjar det. Dom första nio bidragen till finalen på lördag ska väljas ut. Jag har tjuvlyssnat och jag tycker så här (dom jag önskar till final är tjockade):
+++++
Armenien
++++
Nederländerna
+++
San Marino, Azerbajdzian, Slovenien, Grekland
++
Belgien, Norge, Andorra, Finland, Ryssland
+
Montenegro, Moldavien, Polen, Bosnien & Herzegovina, Rumänien
-
Israel, Estland, Irland
Självklart är det inte så det kommer att gå. I själva verket tror jag att följande går till final, oavsett vad jag personligen tycker, fast jag givetvis vet att det knappast blir så heller:
Belgien, Azerbajdzian, Slovenien, Norge, Irland, Armenien, Rumänien, Ryssland och Grekland.
Riktigt, riktigt urkigt illa tycker jag om Irland, som jag tyvärr tror kommer att hamna ganska högt.
+++++
Armenien
++++
Nederländerna
+++
San Marino, Azerbajdzian, Slovenien, Grekland
++
Belgien, Norge, Andorra, Finland, Ryssland
+
Montenegro, Moldavien, Polen, Bosnien & Herzegovina, Rumänien
-
Israel, Estland, Irland
Självklart är det inte så det kommer att gå. I själva verket tror jag att följande går till final, oavsett vad jag personligen tycker, fast jag givetvis vet att det knappast blir så heller:
Belgien, Azerbajdzian, Slovenien, Norge, Irland, Armenien, Rumänien, Ryssland och Grekland.
Riktigt, riktigt urkigt illa tycker jag om Irland, som jag tyvärr tror kommer att hamna ganska högt.
19 maj 2008
För 35 år sedan
För 35 år sedan var jag 2 år och bodde på Lilliegatan i Lunden i Göteborg med mina föräldrar och tre äldre systrar. Vi bodde i en etagelägenhet med en spiraltrappa i änden av hallen och hade utsikt över dels en parkeringsplats och dels en kyrkogård på ena sidan och på andra sidan en asfalterad gård. Min pappa jobbade som bilmekaniker och min mamma jobbade i hemtjänsten. Om jag inte hade börjat ännu skulle jag snart börja på dagis på Falkgatan i en stor gul villa med inhägnad trädgård som var en fantastisk plats att ha ett dagis på.
Historiskt viktig dag
Idag är det 26 år sedan IFK Göteborg vann UEFA-cupen för första gången i och med segern på bortaplan mot Hamburger SV med 3-0. Vi drömmer om att det snart kan vara dags igen.
18 maj 2008
Obama vs McCain
Att det kommer att bli Barack Obama som blir demokraternas presidentkandidat står utanför allt tvivel. Visst har Hillary Clinton en svag teoretisk chans att vinna fortfarande men då krävs nog att någon lyckas gräva fram en skandal modell större om Barack Obama. Så det stora slaget i höst kommer att stå mellan Barack Obama och John McCain.
För svenskar är det oftast obegripligt hur dessa högervridna republikanska poltiker kan bli valda till amerikansk president. Men USA är ett land med många ansikten och många motsättningar och det finns värderingar som ligger långt från det som diskuteras i Sverige. Rätten att bara vapen, abortmotståndet och rassegregerade samhällen på ett sätt som inte finns vidden av i norra Europa.
Har då Barack Obama någon chans i hösten presidentval? Nej, jag tror inte det. USA är långt ifrån redo för en färgad president, och mitt tips är att John McCain vinner en jordskredsseger och blir den äldste som blivit vald till USA:s president någonsin. Däremot tror jag att när man om 50 år tittar i historiens backspegel kommer Barack Obama vara en av de människor som banade väg för den som tids nog blir USA:s förste färgade president. Inte illa det heller faktiskt.
För svenskar är det oftast obegripligt hur dessa högervridna republikanska poltiker kan bli valda till amerikansk president. Men USA är ett land med många ansikten och många motsättningar och det finns värderingar som ligger långt från det som diskuteras i Sverige. Rätten att bara vapen, abortmotståndet och rassegregerade samhällen på ett sätt som inte finns vidden av i norra Europa.
Har då Barack Obama någon chans i hösten presidentval? Nej, jag tror inte det. USA är långt ifrån redo för en färgad president, och mitt tips är att John McCain vinner en jordskredsseger och blir den äldste som blivit vald till USA:s president någonsin. Däremot tror jag att när man om 50 år tittar i historiens backspegel kommer Barack Obama vara en av de människor som banade väg för den som tids nog blir USA:s förste färgade president. Inte illa det heller faktiskt.
12 maj 2008
Maj
Efter några fantastiska sommardagar har det åter blivit lite kyligare i luften. Temperaturen har gått ner några grader, men det är fortfarande soligt och uppehåll. Visst tror vi på en fin och solig sommar.
För maj månad har vi lånat det romerska namnet. Månaden var tillägnad den störste av de romerska gudarna Jupiter och benämndes ursprungligen som Jupiter Maius, men nu har alltså bara maj blivit kvar. I den äldre svenska kalendern benämndes maj som blomstermånad. Nästan lite poetiskt.
För maj månad har vi lånat det romerska namnet. Månaden var tillägnad den störste av de romerska gudarna Jupiter och benämndes ursprungligen som Jupiter Maius, men nu har alltså bara maj blivit kvar. I den äldre svenska kalendern benämndes maj som blomstermånad. Nästan lite poetiskt.
4 maj 2008
Ynkligt
Det är anmärkningsvärt ynkligt att en såpass rutinerad och ansedd domare som Peter Fröjdfeldt gör en så hemmabetonad insats och inte orkar stå emot trycket från hemmapubliken. Jag trodde mer än så om honom.
1 maj 2008
Demonstration på 1 maj
Idag är det 1 maj, den stora demonstrationsdagen. Men visst känns det som att det är en dag som egentligen har gått ur tiden. Det finns inte längre någon självklarhet, inte ens för trogna vänsterväljare, att gå man ur huse för att demonstrera mot världens orättvisor och för sina hjärtefrågor.
Dessutom är den offentliga debatten mer demokratisk än någonsin, inte minst genom internet och möjligheten till diskussionsforum, bloggar och nättidningar där man som enskild person kan nå en större publik än någonsin tidigare.
Fast ska jag demonstrera mot något så blir det mot monster som Josef Fritzl som håller människor inspärrade en hel livstid. Det finns inget straff som är hårt nog för avskum som han.
Dessutom är den offentliga debatten mer demokratisk än någonsin, inte minst genom internet och möjligheten till diskussionsforum, bloggar och nättidningar där man som enskild person kan nå en större publik än någonsin tidigare.
Fast ska jag demonstrera mot något så blir det mot monster som Josef Fritzl som håller människor inspärrade en hel livstid. Det finns inget straff som är hårt nog för avskum som han.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)