Det vi alla fruktat

Idag kom SCB:s ränterapport för juni månad och den visade det vi alla fruktat men hoppats skulle vara annorlunda. Det finns nu nog inget tvivel om att det kommer ytterligare en höjning av räntan på Riksbankens nästa möte 3 september. Rapporten visar nämligen att inflationen i Sverige på årsbasis per juni är 4,3 % och utifrån den svängning Riksbanken har gjort krävs helt logiskt ytterligare en höjning. Men vad består dessa 4,3 % egentligen av.

Hade vi bott i USA hade inflationen varit annorlunda. I USA räknar man nämligen inte in livsmedel och energi i sin inflation då man där anser att dessa varierar för mycket. Av den svenska inflationen på 4,3 % var 1,0 % livsmedel medan 0,3 % var alkoholhaltiga drycker och tobak. Energins del är något mer svårtolkad men 0,9 % var transporter där bränsle är en stor del och 2,0 % är boende där el utgör en del av detta. Utan dessa hade viktningstalen fördelat sig annorlunda så man kan inte bara ta 4,3 minus dessa olika delar men man hade hamnat på en betydligt lägre nivå än 4,3 %.

Utgår vi från det som betyder mest för den svenska inflationen så är nästan häften av inflationen (2,0 %) ökade kostnader för boende. Hade inte boendekostnaderna ökat alls så hade den svenska inflationen med andra ord legat på 2,3 % vilket är inom acceptabla gränser för inflationsmålet. Av dessa 2,0 % är 1,2 % höjd räntor. Om räntorna lämnats oförändrade så hade alltså inflationen varit 3,1 % i stället för 4,3. Av de resterande 0,8 % står ökade elkostnader för en del. Elkostnaderna har ökat, mycket till följd av det politiska beslutet att inrätta en speciell köp och säljmarknad för el och systemet med utsläppsrätter. Hur gärna Riksbanken än vill pressa tillbaka elkostnaderna så är inte höjd ränta rätt medicin i det här fallet. Det krävs andra politiska beslut och internationella överenskommelser för att lösa det problemet.

När det gäller transporter är ökningen 0,9 %. Största delen av den ökningen är oljepriset. Det känns orimligt att tro att höjd ränta i Sverige kommer att påverka oljepriset neråt. Livsmedel har ökat med 1,0 %. Till stor del är det spannmålspriset som ligger bakom ökningen vilket i sin tur påverkas av ökar efterfrågan på etanol. Köttpriserna ökar också men även det som en trolig följd av ökade spannmålspriser då köttet behöver mat medan det fortfarande lever.

Det innebär att rimligtvis består inflationen till stora delar av sådant som ligger utanför Riksbankens förmåga att påverka genom höjd ränta. Sammantaget är det troligt att närmare 1,5 % beror på sådana faktorer medan höjd ränta påverkar inflationen med 1,2 %. Räknar vi bort dessa blir den svenska inflationen 1,6 % vilket borde ge en bättre bild av det svenska kostnadstrycket just nu. 1,6 % är till och med något för lågt i förhållande till Riksbankens inflationsmål på 2,0 %. I så fall borde det faktiskt vara dags att sänka räntan.