11 februari 2007

Svenska folket börjar lära sig

Melodifestivalen deltävling 2 blev en betydligt bättre andra deltävling ön den första. Jag undrar om det egentligen fanns någon låt förra veckan som var i samma klass som dom sämsta den här veckan.

Regina Lund inledde med "Rainbow star" iklädd ett mellanting mellan rymddräkt och michelingubbekostym, som fick henne att se ut som en blekt barbamamma efter genomförd viktväktarkur. Hon hade ju iofs lovat att inte anspela på sex och det löftet kan man verkligen inte anklaga henne för att hon skulle ha brutit. Låten var klart godkänd poplåt med klara discoanslag och en riktigt bra refräng som nog inte var tillräckligt klistrig för att nå fram redan första gången.

Skolfröken Marie Lindberg tog plats på scen och såg ut som...en skolfröken. Kanske vid den öppna spisen i samband med skolresan där alla barnen ligger i sina sovsäckar runt omkring. Hon såg lite bortkommen ut på denna jättescen och det var tämligen uppenbart att scenvana var inget som hon led av. Låten var en fantastisk akustisk ballad som nog gick rakt in i många människors hjärtan och som troligen kommer att spelas i radion under många år framöver. Mycket bra men den kommer inte att räcka i den stora finalen.

Duracellkanin Jansson äntrade scenen som han brukar med en typisk Jimmy Jansson-låt dagen till ära. Charmigt framträdande och även om det var på gränsen till alltför flåshurtigt blir betyget klart godkänt. Jag undrar bara hur dragkedjan på hans byxor kunde hamna så snett?

"What's your name" men Cosmo4 hade festivalens sämsta text men både framträdande och låt höll god klass. Låten kommer säkert att spelas mycket i radio och jag antar att det var det huvudsakliga syftet med deltagandet för inte hade dom väl räknat med att gå vidare? Av Kristian Luuks tyskalektioner hörde vi dock intet.

Lustans Lakejer med Johan Kinde i spetsen vred klockan tillbaka till 80-talet med sin något uppoppade syntlåt. Refrängen var väl OK men framträdande kändes som det gjordes i sömnen nästan. Frågan som fastnar i mitt huvud är bara om dom verkligen inte var bättre än så här på 80-talet heller eller om det var så illa att jag inte hade större krav än så här på den tiden?

"Kom" med Jessica Andersson var det bland annat Rob'n'Raz som låg bakom. Låten tog någon lyssning att komma in i men visade sig vara en riktigt lagom klistrig discodänga. Det är nog inte den låten jag kommer att slänga på hemma när jag är sugen på lite musik men i det här sammanhanget riktigt bra.

Svante Thuresson och Anne-Lie Rydé framträdde med en småjazzig lugn låt som nog hade sin lilla entusiastiska publik. Både låt och framträdande var godkända men kommer säkert också snabbt att försvinna ut från dom stora scenerna.

Så till slut äntrade dom då scenen. Dom vi alla hade väntat på. The Ark marscherade in för att visa var skåpet ska stå med sin "The worrying kind" och plötsligt kom alla förväntningar på skam för det är vid sådana tillfällen skillnaden mellan bra svenska artister och dom riktigt stora artisterna blir uppenbar. Hatten av och en djup bugning om inte annat för att det nog är så att Ola Salo är en av få människor som kan kliva ut från scenen med äran i behåll med tanke på hans scenkläder. Androgynt och säreget är nog underdrifter i sammanhanget men underligt nog klär dom honom.

Roligast är i alla fall Kristian Luuk. Han har en fantastisk självironisk självdistans och egensinniga idéer och upptåg som är få förunnat att komma på överhuvudtaget. Till alla er som inte tycker att han är rolig måste jag tyvärr informera er om att ni inte har någon humor. Nu ser jag fram emot nästa deltävling med glädje.

Peters lista, deltävling 2:
1. The Ark "The worrying kind"
2. Jesscia Andersson "Kom"
----------------------------------------
3. Marie Lindberg "Trying to recall"
4. Cosmo4 "What's your name"
----------------------------------------
5. Regina Lund "Rainbow star"
----------------------------------------
6. Jimmy Jansson "Amanda"
7. Svante Thuresson & Anne-Lie Rydé "Första gången"
8. Lustans Lakejer "Allt vi trodde på en gång"

Inga kommentarer: