12 december 2008

Nu är det jul igen

Ordet jul är mycket gammalt, men av okänt ursprung. Helt klart användes det redan av vikingarna fast då i sammanhanget ”dricka jul”, och det verkar hängt samman med midvinterblotet. Julgranens bakgrund är lika gammal, kanske äldre. Innan asagudarnas inträde i Norden dyrkades en gud i mellersta och norra Europa som hette Ull. Namnet återkommer idag i en rad namn på platser, som Ulltuna, Ullåker och Ullevi. Det sistnämnda betyder för övrigt Ulls offerplats, dvs en plats där man förrättade offer i samband med blot, vilket ofta gjordes genom att sju hanar av nio olika djurraser offrades.

Vid vissa blot offrades även sju män. Offret gick till genom att offren hängdes upp och ner i höga träd, varefter man skar halsen av offren och lät blodet rinna ner över trädgrenarna. Traditionen lever kvar än idag fast idag gör vi det i en mer symbolisk form då dom röda julgranskulorna symboliserar blodet som rinner ner över grenarna.

Julgranen i modern form gjorde sitt intåg i Sverige under andra hälften av 1800-talet och det normala vara då att man hängde granen i taket. Finare hem skulle ha inte mindre än fyra julgranar, en i varje hörn av sällskapsrummet. Det kan ni ju fundera på när ni tycker att en gran barrar obarmhärtigt mycket.

Att den kristna julen hamnade just vid den tidpunkt där den nu ligger beror helt på att den kristna kyrkan ville ta över den hedniska högtiden och göra till sin. Med ett modernt begrepp hade man sagt att kyrkan triangualiserade den hedniska högtiden. Inte heller kan Jesus ha fötts år 0 som ofta sägs. Dels för att år 0 aldrig har funnits, då tideräkningen går från år 1 före Kristus till år 1 efter Kristus. Dessutom var Herodes kung när Jesus föddes och han dog år 4 före Kristus, vilket även det komplicerar det hela. Stjärnan över Betlehem går att förklara med två olika astronomiska fenomen som skapade ovanligt starkt lysande stjärnor och den ena var år 7 före Kristus och den andra år 4 före Kristus, bägge i oktober.

Inga kommentarer: