Om den första stenen ska kastas av den som är utan synd lär Sveriges stenbrott och grustag få ligga orörda i många sekler framöver. För jag tror att dom flesta människor någon gång lurat staten på pengar genom att låta bli att betala någon skatt. Det kan vara en flaska vin för mycket genom tullen (före den fria rörlighetens tid), någon kompis man betalat en tusenlapp i handen för något händigt hantverksjobb där hemma eller att man lagt till något extra avdrag i sin deklaration som man inte har fog för. Att hitta någon syndfri människa som kan kasta den där första stenen är alltså inte särskilt lätt.
Den senaste tiden har nyhetsflödet handlat mycket om hur främst moderata politiker anlitat svart arbetskraft för att städa i sina hem och för att renovera sina sommarhus. Att detta har förekommit hos politiker förvånar mig inte eftersom det förekommer hos människor i största allmänhet. Tyvärr finns det ett stort problem när människor i maktpositioner väljer att inte följa de lagar och regler som demokratiskt stiftats i Sverige, nämligen en uppluckring av den allmänna skattemoralen. Varför ska människor som sliter hårt för löner som är en femtedel av många politikers göra rätt för sig när dessa människor som verkligen har råd inte gör det? Varför ska den breda allmänheten respektera systemet och tycka att det är coolt att betala skatt när dom som beslutat om systemet med sina handlingar visar att dom inte gör det?
Men det som slår mig mest i artiklarna jag läst är denna märkliga brist på ånger och insikt om att det man gjort är olagligt. Paret Cederschiöld i Stockholm säger exempelvis att man fick ett tips och sedan har det bara rullat på men nu ska man börja göra rätt för sig. Vad är det för ett underligt argument? Ska vi se likadant på våldsverkare? "Jo, jag började slåss som ung och sedan har det bara rullat på medd en ena misshandeln värre än den andra, men nu ska jag inte slåss mer". Ska det vara skäl för att slippa straff? Jag tycker inte det.
Jag kan inte för mitt liv se att paret Cederschiöld egentligen visar någon ånger eller tycker att det man gjort är så allvarligt. Att man ändå gör ett taffligt försök att skyla över sin dumhet tyder nog mer på egoistiska skäl än något annat. Man inser nog att den mediala belysningen på frågan skadar Moderaterna och regeringen och man väljer därför att göra avbön. Visst känns det lite ynkligt.
Liksom dom flesta andra, är jag knappast rätt person att kasta den första stenen. Men det kommer inte att hindra mig från att plocka upp en och annan näve smågrus och kasta iväg när jag känner att det är befogat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar