Jag vaknade i morse och undrade om jag hade glömt att ställa väckarklockan. Jag fick fundera några sekunder innan jag kom ihåg att jag hade ställt den, pustade ut att det inte var dags att gå upp än och vände mig om för att somna om. Då ringde väckarklockan. Det visade sig att situationen var nästan identiskt för Susie så vi hade båda vaknat till och nu var vi ruskigt besvikna över att vi inte fick sova längre.

Det känns att det var en lång dag igår. Både för tröttheten i kroppen men kanske mest för att jag inte fick någon tid med Susie och barnen :-( Vi får väl ta igen det ikväll. I eftermiddag ska vi hälsa på en bebis. Vi får väl se om vi inte blir lite bebissjuka själva då också.